It´s all about Färjan:

Åh nej. Jag skäms!
Om ni har sett programmet Färjan förstår ni vad jag menar.
Hur kan folk utsätta sig för sånt där?
Jag förstår verkligen varför M och jag gick av båten efter 30 sekunder när vi av någon underlig anledning hade inbillat oss att vi skulle åka på kryssning till Åbo.
Alltså, nej, det är så pinsamt ibland att vara svensk.
.

It´s all about a very, very Short Cruise:

Det blev jordens ungefär kortaste kryssning.
10 minuter?
.
Jag klarar inte av kryssningar i Norden, det finns inget skabbigare. Rummet var så trångt, trots en B-hytt på våning 9, med klibbiga avtryck på det lilla bordet från fyllan dagen innan, halvanvänd toarulle på toaletten och bajslukt på hela båten. Panik.
.
5 minuter innan avgångsprang vi ut och andades in den friska luften och tog tunnelbanan hemåt.
.
Jag fick en kommentar i mitt förra inlägg om att blir man inte hemmablind? Att bo i Karibien, kanske inte är lika lyxigt för de som bor där alltid? Själv tror jag precis tvärtom - man blir bortablind och älskar sitt land mest av allt hur illa det än behandlar en. Iallafall om man har lämnat sitt hem och bosatt sig på en annan plats för en tid, frivilligt eller inte. Där man är uppvuxen, där har man sitt hem, och det vill man oftast alltid återvända till. Många jag känner på Puerto Rico säger att de aldrig skulle flytta därifrån, att Puerto Rico är bäst. Själv tycker jag att Sverige är tusen gånger bättre än Puerto Rico för en person som jag (dvs inte miljonär eller ens i närheten). Vad saken handlade om i mitt förra inlägg är den pinsamma standarden vi har på kryssningar här. Vi vältrar oss dagligen i lyx och kallar Galaxy-skeppet för lyxig kryssning. I Karibien bor många i fattigdom, och kryssningarna där har sådan extrem lyx att man knappt kan föreställa sig den. Hytterna på all inclusive-båtarna har roomservice och tv med filmer, alla restauranger fri mat, det finns pool, casinon, röda mattor och frukostbuffe From Heaven. På soldäck springer servitörer runt med drinkar medan båten susar fram mellan vulkanöar.
.
Så, inget snack om saken -Sverige må vara underbart på många sätt, men gällande kryssningar är vi en Stor Katastrof.
.

It's all about Cruises:

Efter jobbet sticker M och jag på kryssning till Åbo med nått Galaxy-skepp som skall vara nytt. 50 spänn per pers är väl ändå okej, för en B-hytt med LCD-tv. Det värsta blir bara som vanligt att ingenting går upp mot kryssningarna i Karibien som jag jobbade med på Puerto Rico ett tag. St. Lucia kommer förevigt vara mitt favorit kryssnings-mål (se bilden) med sin lummiga regnskog och höga berg. Våra kryssningar här är rena rama skämtet, eller så är det Karibiens som är överdriven lyx, as you wish.Mysigt ska det bli i vilket fall.
.
.

Viva Finlandia.

HESA.












En stad full av möjligheter.

40-timmars gratiskryss med Silja Symphony, 95% asiater och två våningar under bildäck. Många turer till TaxFree blev det (nej pappa, vi köpte INTE den 80%-iga Koskenkorvan!!), köpte lyxiga krämer och ställde in buffén som var för dyr. Vi höll oss istället till den traditionsenliga limpan med mjukost till alla måltider, varvade med godis, choklad och ljummet vatten. I Hesa var mitt största mål Stockmann, dit jag genast drog med Sussie, Oliver och Ylva. Hittade tyvärr inte Caribbean Collection, men kompenserade med annat. Vi fikade på Café Esplanaden, käkade på Hesburger, tog massa foton i solen, besökte Domkyrkan och tänkte på senaste Finlandskryssningen med Evelina då vi lurade i Jedde att "the moomins exist, they live in Åland". Underbart att komma hem till stressen och flera inställda pendeltåg på raken.