Showing posts with label glass. Show all posts
Showing posts with label glass. Show all posts

Tuesday, February 16, 2010

Whats up with killar och innebandy? Och så snacket med chefen, ja.


En timme innebandy med jobbet?
Bad idea.
Jag kan bara skriva med vänster hand och möjligtvis högra pekfingret. Tummen är uppsvälld till det dubbla och lite blod har sipprat ut från sönderslaget nagelband. Högra benet är rött efter parerade bollar och min hjärna försöker febrilt komma underfund med vad det är med killar och bandy. Jösses amalia alltså.
Jag tröstäter Ben & Jerrys (efter två laktostabletter) och ska kolla på finalen av Biggest Loser istället för att gå och träna spinning och pump.
.
1:1 med chefen, ja. Alla i teamet väntade spänt på The Good News.
Som inte kom.
Det kom inga news alls.
För hon på Finance som han skulle prata med var sjuk utan att meddela honom, och HR-chefen var på semester. Fint, han hade ju bara flugit från Köpenhamn. Förvisso knappast bara för detta, men ändå.
Snart, jag prioriterar det den här veckan.
Sure, jag har bara väntat i 16 dagar.
Jobbigt bara när bollen ligger hos flera andra som inte verkar orka skjuta den i mål.

Saturday, October 24, 2009

Do the world a flavour.

Det är helg, det är Haninge, och jag är sjukt sugen på Ben & Jerrys. Jag vet att glassen är dyr, men den är faktiskt himmelsk, och 50 spänn för 500ml of heaven är ju egentligen ett ganska schysst pris.

Tuesday, August 04, 2009

It's all about Glassbilsnostalgi:

På väg hem från jobbet, trött och skakis som vanligt då jag har glömt bort att käka mellis och ätit hemmagjord sallad till lunch, höll jag nästan på att trilla i diket när jag hörde den bekanta melodin från Glassbilen på väg upp för min gata. Jag körde en favorit i repris, det vill säga följde efter och hann lagom ifatt den brunbrände chauffören och frågade om de hade glassen Daffy.
-?
-Ja, jag köpte den förvisso senast för en sisådär drygt 20 år sen, och kände mig plötsligt gammal när jag kom ihåg hur pappa hade stått och tittat på min syrra och mig genom fönstret hur vi sprang efter glassbilen upp för gatan, sedan hur han såg glassbilen köra ned och vi springandes efter igen med korta barnben.
.-Daffy, , vi byter glassar varje månad, så...
.,.
Jag kom nyss hem med en trollerimix istället och varje glass är ju typ en millimeter stor, men jag känner mig ändå som ett barn igen på nått sätt. Bytte de verkligen glassar varje månad även för 20, 25 år sedan? I mitt minne var pappas frys alltid fylld med Daffy och inte var de särskilt små heller. I mitt minne hade alla glass från glassbilen hemma, förresten.
,
Och nu är halva undre facket i min frys proppat med små glasspinnar, men hela nostalgikvoten är uppfylld hos mig för idag.
.

Monday, January 19, 2009

It´s all about that I don´t wanna be Half Baked:

Idag jobbade jag halvdag. När jag kom hem kollade jag på ett avsnitt Desperate Housewives och käkade Ben & Jerry´s half baked direkt ur burken. För det råkar vara så att jag i helgen köpte den här gudomliga glassen efter att inte ha ätit den sedan Karibien, dels för att den för mig är förknippad med just Karibien, dels för att en halvliter kostar 47.90 petsukis och jag är ju som bekant skapligt pank. Anyways; förklaringen till 1 kilo upp kanske är ganska obvious, och därför blev jag överlycklig när det plötsligt blev en återlämnad biljett till Body Balance-passet idag som även Majja ska på. Jag bokade upp mig direkt. Ingen tid att fläska till sig, här ska det hända grejjer.
.
Förövrigt fick jag fram två härliga bilder när jag sökte på "Ben & Jerrys Half Baked". Den ena var på glassen, den andra på ...ja som sagt...ingen tid att fläska till sig.
.

Monday, March 26, 2007

Stormen.

.
...............Sophantering i La Provincia de Buenos Aires...
Igår när jag gick runt med Vida Latina och Victor efter glassätande och lite annat kom det ett par regndroppar. En moppe krockade med en lastbil (allt gick bra), ett avgasrör trillade av en bil på motorvägen så att det flög gnistor överallt, och en buss kunde knappt bromsa vid ett övergångsställe. Ett par sekunder senare var stormen i full gång. Det blixtrade och piskade regn. Jag satte mig vid de hemlösa en stund, tog farväl av han den söta som bor utanför vår port, och sprang in blöt som en hund. Satt och packade i lugnan ro framför Spiderman 2 då det såklart blev strömavbrott och kolsvart. Försökte ta av mig linserna och allt blev en quilombo. Tog typ flera minuter innan jag hittade den vänstra linsen, och då hade den fastnat på min tumme och bränts sönder när jag tände tändaren gång på gång för att hitta linsen. Strömmen kom nyligen tillbaka, klockan är snart 7:30 och vid 08 ska vi ta taxi till Ylvas nya lägenhet och lämna hennes grejjer, innan jag ska traska hem genom staden och packa min väska, vänta på skjutsen till flygplatsen och resa i 24h. Varför blir det alltid storm natten innan jag ska åka?