It's all about Patti Smith, Magnus Linton ochsåvidare:

Min statusuppdatering på Facebook ikväll:

Inte varje söndag man kommer hem med signerade böcker av Patti Smith, en kram från skådisen Marika Lagerkrantz och kommentaren "Jag känner igen dig, känner vi varann?" från författaren Magnus Linton. Idag var dock en sån dag.

Fick liksom inte plats att skriva resten om författarna Lena Sundström, John Ajvide Linqvist, Bob Hansson, min gamla kompis Ekis Ekman och såvidare på Södra Bar idag.

Nobelpriset i litteratur 2010:

Okej, är det kanske dax att läsa den här megaboken, på 560 sidor spanska som jag köpte i Bolivia 2005..? Har halvläst Paradiset finns om hörnet, och dessutom en massa andra texter om och av honom då jag läste latinamerikansk litteratur på Universitetet. Kommer dock aldrig glömma dagen med Juridik-Helvettes Tentan, som gjorde mig så mosig i huvudet att jag missade att Mario Vargas Llosa befann sig på Universitetet, alldeles om hörnet.

.

Grattis Mario Vargas Llosa, grattis Peru!

Åldringar, åldringar, how I love them.

Igår gjorde jag en av de bästa saker jag någonsin kan tänkas göra.

.

Jag fick en glimt av Livet som Åldring. I gruppform, och utan att få ångest. Märk väl: utan att få ångest.

.

Alltså, jag var på bokrelease av Kaj Falkman igen (andra gången på två veckor, med pappa) och publikens medelålder låg väl på en sisådär 70 plus. Det var hörapparater, kryckor, bakåtkammat hår över flinten, skrynkliga ansikten, puckliga ryggar.

.

Och en himla massa leenden.

.

Åldringskropparna tillhörde gamla diplomater, filmresencenter, folk från svenska akademin, poeter, konstnärer. Jag liksom kände hur jag nästan önskade att jag var en av dem, uppvuxen på trettiotalet i en helt annan värld. Vilken gemenskap, vilken klass, vilken stil!

,
Det är det här jag behöver göra för att lindra min dödsångest och rädsla för tiden alltså. Skaffa mig en jäkligt bra bas, författarvänner och folk med stil och klass, så att jag också kan sitta där sen om fyrtio, femtio år på bokreleaser med hörapparater, rynkiga kinder och bara le.

Fattar nada!

Var på bokrelease av Kaj Falkman häromdagen och skulle knäppa lite kort (efter medgivande). Det blev såhär. Detta föreställer alltså Kaj Falkman på Dansmuseét när han pratar om sin bok Varför skrattar människan?. Fattar nada, alltså. Fullmånen som spökar?

Läkekonst.

Igår hade vi AfterWork med jobbet (och jag har även gått med i Sociala Gruppen, så jag är med och anordnar sånt). Vi började således eftermiddagen med konstutställningen Läkekonst på Waldermarsudde, i samarbete med KI. Mycket intressant och passande, och framförallt sjukt spännande!
.
Jag kan verkligen rekommendera den utställningen - och även en efterföljande picnic ute i det gröna med utsikt över vattnet. Vi hade beställt picnic-paket från Kajsa Warg och solen strålade hela kvällen. Tur att vi inte hade detta idag, med tanke på spöregn...