Blå man blues:

Min pappa; bibliotekarie, poet, författare och musiker, skrev en låt när jag var yngre som fick mig att kikna av skratt. Tänk er gitarr, tänk er min pappa med stort, krulligt mörkt hår, tänk er bluesmelodi:.

När jag vakna upp i morse

var jag inte längre sosse

för jag har blivit moderat

röstar på Bildt såklart

för jag är blå

för jag är blå

för jag är blååå...st

..

Nu inför valet blir jag just helt blå(st?) så fort en rödgrön snackar. Så fort en blå(st?) snackar, blir jag totalt rödgrön. Jag vet varken ut eller in. Att läsa det här som alla läste igår får mig således att bli mer blå (och smått utilitaristisk). Jag avskyr när folk kommer med skrämselpropaganda eller klankar ned på den andra sidan, eftersom det gör mig till ett barn som vill göra tvärtemot. Inget block kan göra samhället perfekt. Inget block kan göra att alla får en dans på rosor från försäkringskassan. Så, vilken sida klankar ned mest på den andra? Tyvärr oppositionen på alliansen (åh, dessa töntiga blocknamn!). Detta val kan sålunda bli det första någonsin då jag sviker miljöpartiet.

Åldringar, åldringar, how I love them.

Igår gjorde jag en av de bästa saker jag någonsin kan tänkas göra.

.

Jag fick en glimt av Livet som Åldring. I gruppform, och utan att få ångest. Märk väl: utan att få ångest.

.

Alltså, jag var på bokrelease av Kaj Falkman igen (andra gången på två veckor, med pappa) och publikens medelålder låg väl på en sisådär 70 plus. Det var hörapparater, kryckor, bakåtkammat hår över flinten, skrynkliga ansikten, puckliga ryggar.

.

Och en himla massa leenden.

.

Åldringskropparna tillhörde gamla diplomater, filmresencenter, folk från svenska akademin, poeter, konstnärer. Jag liksom kände hur jag nästan önskade att jag var en av dem, uppvuxen på trettiotalet i en helt annan värld. Vilken gemenskap, vilken klass, vilken stil!

,
Det är det här jag behöver göra för att lindra min dödsångest och rädsla för tiden alltså. Skaffa mig en jäkligt bra bas, författarvänner och folk med stil och klass, så att jag också kan sitta där sen om fyrtio, femtio år på bokreleaser med hörapparater, rynkiga kinder och bara le.

Lämnad, igen.

Min kille är ute och reser med jobbet. Igen. Jag känner mig lämnad. Titt som tätt åker han iväg, en vecka eller mer, ibland mindre. Inte som jag, ett par dagar till Danmark här och där, utan till andra sidan jorden. Långt bort där det blir sandstorm och termometern visar 50 grader. Ibland får man telefonsamtal som det här:
-Jag har varit med om en bilolycka!
-Vad fan, shit, vad har hänt?
-Vi blev påkörda bakifrån. Hinner inte prata nu, måste lägga på, polisen kom just!
Eller sms såhär:
-Är tillbaka på hotellet nu. Lever. En bilbomb sprängdes tidigare idag ganska nära.

Det känns nästan alltid (men inte alltid) som världens undergång när han reser, och han reser ofta. Tänk om han DÖR? Vad fan gör jag då?! Nu sitter jag här och äter resterna från gårdagens middag med pappa (gazpacho) och känner mig ensam. Min sista semesterdag (på två veckor - sedan 5 dagar till Sant Pol i Spanien, om han inte DÖR vill säga) och solen skiner. Skynda att älska utläst (påmind om döden), telefonen tyst, kroppen förkyld. Måste hitta på något. Igår fick jag champagne hos min Träningskompis och kom hem senare än tänkt, men jag känner mig ändå ensam. Jätteensam. Det är nästan så att jag längtar till jobbet, men bara lite. Pyttelite.

Midsommar 2010...

Som i princip alla andra bloggare bidrar jag med samma sak; lite midsommarfirande. Dock inte i tradionell anda - ingen midsommarstång, ingen alkohol, ingen dans, skärgård eller fest, utan istället en liten roadtrip upp mot Dalarna lördag-söndag. På fredagen åt vi lunch med pappa.

Här är M vid vår Kia... Vi stannade såklart i Fagersta vid gammelgårn och kollade på barn som badade vid slussen. Vi åkte även till Eskiln och farmors grav i Västanfors och planterade en växt medan jag fällde några tårar (kommer sakna farmor föralltid)

Väl i huset i Dalarna hade mormor och morbror som vanligt en mängd projekt på gång. T.ex. fixa antennen på taket, skära till en madrass med morakniv...

Så mycket vackra blommor överallt, och solen strålade!

Rämen, älskade Rämen... Vi rodde ut på den spegelblanka ytan tills jag fick vattenblåsor på båda händer, sick-sackade mellan miniöarna och njöt

Jag älskar Dalarna!

Jag har börjat hajja charmen med Haninge!

Var och varannan dag ägnar vi oss åt sånna här saker i Haninge nuförtiden. Som igår - Tyresta By och kvällspromenad på typ en mil i skogen alldeles själva till en spegelblank sjö efter gosande med världens sötaste föl. Alltså, fatta söt! *Älsk*.
.
I helgen åkte vi ut till skärgårn (Haninge, såklart) efter pappafödelsedagsfirande, och därifrån kommer härliga bilder så fort jag har lyckats lägga in dem på någon dator, eftersom min egen som sagt har besudlats med virus.

Annaluna söker assistent. Typ.

Jag ska få administrativ hjälp på jobbet 15-20 timmar i veckan.
.
Pappa envisas med att kalla det "Anna Anka söker assistent".
.
Hmm.

Bra-helg.

Helgen var skitbra. Lugn. Behövlig. Precis som jag ville ha den.

..

• Käkade med M, hans brorsa + tjej och morsa och bjöd på hemmagjord chokladmousse


• Upp 3:30 på lördagen eftersom M skulle åka bort


• 1h powerwalk i strålande sol


• Shoppade en vardagsklänning (och en tröja - men den skall tillbaka)


• Köpte massa garn på Ljunqvists (se fotot!) och började sticka en halsduk till M i svartvitt (hann sticka klart ett helt nystan på 200 meter...)


• Träffade syrran och skulle gå promenad, men vi åkte hem till pappa istället och åt blåbärspaj med soyaglass


• Såg tre filmer; Män som hatar kvinnor, Spread & Have you heard about the Morgans?


• Läste ut Singoalla av Viktor Rydberg på gammelsvenska


• Gick till gymmet och sprang 5km på 28min


• Käkade Kina-mat ute med pappa


• Åkte till mormor med pappa och spelade alfapet samt fikade i fyra timmar, även med morbror

Incaberries.

Min nya passion som pappa gav mig i julklapp: Incabär! Dessa innehåller vitamin A, C, B1, B2, B6 och B12, dessutom protein, bioflavonoider och karotenoider. Incabären har länge använts i traditionell folkmedicin för olika ändamål och växer bland annat i Amazonas. Jag upptäckte även att de i originalform är physalis, vilket ju är ett bär som de flesta känner till. Nu knaprar jag i mig dessa torkade bär, förutom gojibär sedan tidigare, och de är grymt goda.

.

Jag fick även en mängd andra torkade bär av pappa, bland annat mullbär. Spännande!

.

Krulltotten på äventyr.

Det är sorgligt samtidigt som sjukt roligt att kolla igenom farmors gamla foton på mig själv. Det finns hur många som helst, varav många jag aldrig hade sett innan. På något vis påminner de mig om en hel hög fina stunder som jag egentligen inte minns...
,
Och så har jag svårt att förstå hur jag kunde tycka att jag var så extremt ful, jag var ju svinsöt ju! Nostalgi!

,

Pappa och jag

,

Det där med ett finger i munnen när jag tänker har liksom stannat kvar...

Minisyster, pappa & jag i Dalarna

Desperately seeking Camera.

Efter gårdagens avsnitt av Lyxfällan bestämde jag mig:

n

Dax att köpa ny kamera!

,

Den jag har nu fick jag i födelsedagspresent av pappa för en bunt år sedan, och eftersom jag råkade tappa den i stengolvet en (två, tre...) gånger i Buenos Aires våren 2007 och sedan dess haft en trasig display, tycker jag att det är dax. Prisklass: runt ett par tusen. Och lagom enkel men bra ska den vara.

,

Så, tips någon? Please?

Gratis vaccinering mot Säsongsinfluensa & Svinis.

Vi har blivit erbjudna gratis vaccinering av jobbet mot säsongsinfluensa och svininfluensan. De kommer alltså till vårt jobb och vaccinerar på arbetstid. Jag har varit rätt skeptisk mot detta (och är) och vet inte hur jag ska göra. En läkare har t.ex. sagt att man får i sig mer kvicksilver av att äta fisk än av att vaccinera sig, men det är ju såklart annat jag är skeptisk mot också.
.
Frågan är hur jag ska göra?
.
Ps. Pappa kallar svininfluensan för Nasse-sjukan.

It's all about my Love for Fan's:

För två nätter sedan tog jag fram min icke allt för använda bordsfläkt från klädkammaren; en present från pappa för några somrar sedan då det var så varmt att affärerna sålde slut på en gång.
.
Min bordsfläkt! Jag älskar den! Jag älskar att somna till ljudet av en fläkt, skippa duntäcket och sova med armarna ovanför huvudet för att det är så varmt. Förutom ljudet av coquies är fläktljudet mitt favoritljud. (Föreställ er dessa två ljud kombinerade, oj oj oj, vilken lycka!)
.
Jag har ägt så många olika fläktar då jag bott i Karibien och Spanien, små och stora älsklingar jag alltid har fått lämna kvar för att fylla väskorna med annat. Min senaste var en som både hade fjärrkontroll och timer (aaah!), den saknar jag fortfarande. Jag gav bort den - undrar om den lever än idag?
.

It´s all about that the Best Movies Are From the 80:ies:

.

.

.

.

.

.

.

.

.

..

.

.

.

.

.

.

..

Jag har nu varit på födelsedagsfester två helger i rad. På den första fick jag presenter av två personer, vilket kändes helt grymt. Gå på födelsedagskalas och få presenter. Personlig fiskdamm i världsklass, typ! Shampo, inpackning som luktar gudomligt samt min all-time-favourite The neverending Story. Jag vet inte hur många gånger jag såg den när jag var liten och önskade att jag hade en egen Falkor och fick träffa Stenätaren. Planen är nu en riktig nostalgi-kväll hos pappa (han har 40tums-plattv). Andra nostalgi-filmer som kan tänkas komma upp en sådan kväll är Gudarna måste vara tokiga-triologin, som jag fick av pappa i somras men som vi under årens gång säkert har sett 20 gånger på inspelad VHS. Jag tror inte att några nya filmer någonsin kan mätas med dessa mästerverk från åttiotalet.
-

När jag ändå är inne på Michael Ende, författaren till Den oändliga historien, kan jag passa på att tipsa om min favoritbok från barndomen - Momo - eller kampen om tiden.

.

It´s all about Papi Lasarus:

Idag bjöd pappa på sushi-lunch eftersom jag har en måndag utan varken skola eller jobb, antagligen den enda måndagen på sådant vis för resten av terminen (förutom eventuell helgdag). Dessutom lånade jag en hel bunt böcker- både skönlitterära och till plugget- och tog bussen hem glad i hågen med proppad väska.

.

Vid utgången från pappas jobb, som ni antagligen har förstått har att göra med böcker vid det här laget, möts man av Nils Ferlin i naturlig storlek gjord av papper med dikter. Denna skulptur gjorde min kreativa fader för att hylla Ferlin 100 år, dvs 1998. Mycket imponerande. Någon gång på åttiotalet gjorde pappa en "tidningsgubbe" också, som passande nog satt och läste en tidning. Den stod ganska länge på Kulturhuset innan någon tidning köpte den (var det Expressen? Aftonbladet?). Lite får man väl ändå skryta om sin släkt.

.

Annat av min pappa kan man hitta här och här.

.

It´s all about that el Tiempo se pasa volando:

Semester 4 dagar:

.

* gymmet

* picnic med vänner i en park

* läkarbesök (allergiutredning)

* träffa syster på fika samt andra syster strax därefter

* fotbollsspel och Fia med knuff på Saab

* gå Järfälla-Sumpan (1.5mil)

* till Fagersta, hälsa på farmor med pappa och syster

* till Dalarna, hälsa på mormor och morbror

* vinna i Alfapet

* skratta tills man kiknar åt sig själv på kassetband som 4.5 åring

* godis i hummelsta

* ta bort världens största fästing på familjens katt

* powerwalks

* dammsuga upp tangent D från datorns tangentbord (mycket smart)

* läsa ut en bok och börja på ett svenskt geni (om Håkan Lans)

* filmer

* frukost på balkongen

* storhandla och äntigen köpa en lavendel till balkongen

* tycka att tiden går alldeles för fort

.
Ps. Fotot är från "vår by" i Dalarna idag söndag, där är Sverige verkligen bevarat svenskt;)
.

It was all about that Long Walk:

Jag har varit så inne i SD-snacket att jag glömt bort att meddela att vi faktiskt orkade gå hela vägen i lördags! Vi gick 4.5 mil på 7 timmar, vilket är förhållandevis snabbt. Däremot gick vi mellan 10-18:30, vilket innebär ca 1.5h paus på diverse ställen; Årstaberg, Östberga, Farsta och Vega Burger i Haninge. Dagen efter kompletterade jag med 1h powerwalk.
.
Idag ska vi gå Järfälla-Sundbyberg, men det är bara typ 1 mil så det blir som en vanlig liten mysig promenad i eftermiddagssolen. Igår när vi skulle gå Kista-Solna tornade de mest skräckinjagande mörkgrå molnen upp sig, och lagom tills vi var hemma och satt och smaskade på quorn-tortillas fullkomligt vräkte regnet ned. Idag får det fan inte regna!
.
På lördag sticker farsan, syrran och jag till Fagersta och hälsar på farmor, och senare på eftermiddagen åker vi vidare till Dalarna och sover i släktens hus där mormor och morbror befinner sig. På söndag bär det av hemåt igen, med stopp i Fagersta och antagligen i Hummelsta, vilket är tradition.
.
.

Plötsligt slår blixten ned:

Min kära vän Sara ringde mig för ett tag sedan och berättade att Södersjukhuset har fyra julklappstips varje år. 2007 hade hon läst att haikudiktsamlingen ovan var ett av tipsen, med motivering ungefär att den får personen att le varje gång den öppnas.
Ni borde faktiskt köpa den.
.

Jag har förövrigt skrivit typ tre haikus i mitt liv:

.

Moln föll ned mot sjön

skapade mönster som i

en dröm fylld av dun

.

Upprörda höstlöv

färgfyllda virvlar av liv

dansar med hösten

.

Kanonen pekar

mot gravkullens vitsippa

en knopp slår ut

.

Supa lite, och sådär.

Ekorre i trädet utanför mig.

Min pappa ringde mig igår och sa att min blogg var lite konstig. På vilket sätt? Jo, ni verkar ju festa hela tiden. Supa lite, och sådär. Va? Vad har han fått det ifrån? Med tanke på mitt inlägg där jag klagade på Camos alkoholabusing förstår jag inte riktigt vad han menar. Jag festar faktiskt extremt lite, tycker för det mesta att det finns roligare saker att ägna sig åt, som att ströva runt i skogen och fota små insekter eller nått. Men, som vanligt hade jag bråttom någonstans och glömde bort att föra konversationen vidare.

.

Påsken.

................Pappa och jag vid Kolbäcksån.I vanlig ordning har jag i mitt hem varken påskpynt eller påskägg att skryta med. Jag är inte så mycket för det där med att pyssla och pynta. På sin höjd sätter jag upp en julstjärna av glas i fönstret när det är jul, men det är mest för att mitt fönster inte ska se så tomt ut från utsidan när den ena har större ljusstakar än den andre. Jag trivs bra så. Och nu, efter en dagslång resa till världsmetropolen Fagersta , alias "Här får du livstid", ska jag bädda ner mig i soffan framför en Jackie Chan-film: Jag älskar Hong Kong-action. Påskmaten måste smältas i liggande tillstånd.

My dad.

.
............................En septemberdag på Kungsholmstrand.

Pappa skrev en kommentar i min blogg:

Home in Arkansas
home in San Francisco
Home in New Mexico
aint no home for me
Home in New York City
home I will never be

Jack Kerouac