Farmors psalm.

Min kära farmor, som lämnade vår värld den 14 september 2008, älskade att skriva. En dikt som hon skrev om allahelgona tonsattes och blev till en psalm - en psalm som ska sjungas i kyrkan utanför Fagersta kl.18 idag. Det tråkiga är bara att pappa har blivit sjuk, så vi kan inte åka dit. Mina tankar går ändå till henne idag, min kära farmor som jag har så många minnen tillsammans med, som jag ska tända ett ljus för idag någon annanstans.
,
Antagligen åker vi till morfars grav som vi brukar. Det är alltid så vackert med alla tända ljus och lugn stämning. Allhelgona är den helg på året som känns extra stark på något sätt, och den representerar helt andra saker för mig än fest och klirrande systemetpåsar. Har folk verkligen glömt bort vad allhelgona representerar och låtit kommersialismen ta över? Skrämmande.

It´s all about small, small steps:

I söndags hos M tog jag en siesta en hel halvtimme och njöt av att höra dem prata i rummet utanför (förvisso på spanska vilket gör det lättare, oh sweet music). Jag kände noll stress och blev helt chockad.
.
Igår på Body Balancen:s avslappning kände jag hur jag verkligen slappnade av, för första gången någonsin på Body Balance/Yoga. (Förvisso såg jag bara...substanserna från tåget framför mig, men ändå). Jag slappnade av och blev inte stressad. Chock nummer två.
.
Idag var jag på spinning igen och kände att fasen, det är riktigt skönt. Skräcken från 75 minuters-spinnigen i Spanien 2001 med den skrikande instruktören har släppt och jag har vågat mig på två pass nu. Efteråt strechade jag lugnt och gick hem i normal takt istället för att studsa fram och känna jag måste hem nununu (utan att jag egentligen har något akut att komma hem till) Chock nummer tre.
.
Hallelujah, jag kanske är på väg!
.

It´s all about Body Balance och sånt Läskigt Lugn:

Ok, i lördags morse tvingade jag mig upp från den varma sängen för att gå på 55 min Body Balance och 30 min core med Majja på nya träningsstället.

.

Body Balance, Yoga och sånt där är min stora skräck. Inte svårt att förstå varför om man känner mig; man måste ta det lugnt.

.

Jag försökte gå på yoga en gång på Friskis för länge sedan, efter ett step-pass. Så fort jag satte mig ned och stirrade på de tända ljusen började det klia i kroppen. -...djupa andetag... och allt jag hörde var tjejens näsvisslingar bredvid när hon uteslöt resten av hela världen och gick in i sig själv, precis som man ska. Hunden, solhälsningar, tranan, svalan, vad vet jag, och allt detta lugn gav mig panik. Efter 20 minuter var jag tvungen att rusa ut från salen och ställa mig på ett löpband.

.

Well okej, jag bestämde mig för att ge det en chans till nu i lördags, så jag plockade sista yogamattan, platsen längst bak upptagen, alla barfota och harmoniska, och så stela jag som i lugnets bemärkelse är som ett nyfött barn som inte har en aning om hur man gör. De tända ljusen och trägolvet kändes dock märkligt nog efter ett tag helt okej, inte alls som Friskis plastgolv och öppna ytor och ständiga slammer utanför.

.

Men, mot slutet och 10 minutersavslappningen kände jag paniken igen.

.

Tystnad.

.

-...känn hur din kropp blir tyngre...

(fan, jag måste hosta!...)

-...låt tankarna vandra fritt...

(shit, va det kliar ÖVERALLT ...)

-...sjunk in i musiken...

(...åh nej, min mage kurrar och det kliar igen och får jag INTE HOSTA NU SÅ VET JAG INTE VAD JAG GÖR).

.

Och typ ett år senare är de 10 avslappnande minuterna över och jag har aldrig känt mig mer stressad. Äntligen hosta, klia sig, käka mandarinen och ta på sig skorna igen.

.

Idag har jag dock träningsvärk på massor av ställen och det är u n d e r b a r t. Så, jag tänker gå igen och igen tills jag bemästrar lugnet och klarar av avslappningen. Faktiskt!

.

It's all about lite Lugn och Ro:

Jag kände mig just sådär jättelycklig for no reason. Lite läskigt nästan. Ute vräker regnet ned och igår skar jag mig på en pet-cola flaska (ok att jag är klumpig, men hur lyckas man med det?). Jag tror den förhållandevis lugna helgen gjorde susen. Fler hemmadagar med film, nybakta bullar och promenader i regnet tack!
.