It´s all about Dear Farmor;

För 10 år sedan, ett av alla vykort jag skickat genom åren och nu har fått tillbaka:

Idag skickar jag aldrig mer vykort till Farmor:

.

Kära farmor,

Idag är det exakt ett halvår sedan du dog, och jag kan inte förstå var tiden tar vägen. Jag minns fortfarande hur det luktar i ditt och farfars hus, fast jag inte har varit där sedan dagen då farfar begravdes för 13 år sedan eftersom du flyttade till "centrum". Jag ser hans guldklockor framför mig i hallen, hör hur det knarrar i den smala trappan, känner din lukt, ser oss spela Kina Schack. Jag saknar dig så mycket farmor och kan inte förstå hur nästa generation aldrig kommer ha fått träffa dig. Ingen farmor mer som berättar saker som jag sa när jag var liten, hur jag sprang framför dig och vände mig om för att säga att du såg ut som en "trevlig tant", ingen farmor som är den enda som skickar grattiskort på namnsdagen, ingen farmor som säger att "när du kommer hit ska vi äta en räkmacka på Brukskyrkan". Ingen farmor mer. Någonsin. Jag hoppas av hela mitt hjärta att du har det bra. Jag glömmer dig aldrig, aldrig kära farmor. Aldrig någonsin.

.

It´s all about Timing:

Vilken timing att jag:
.
1) skrev om vinäger-chipsen för nån månad sedan som jag saknar och som nu är på väg tillbaka in i de vanliga matvarubutikerna (länge leve estrella!)
2) Skrev om Maná igår i min blogg och precis just nu är det Maná-marathon på Radio Amazonas 88.9 (fd Radio Andina som min segundo papa hade hand om). Jag har aldrig varit med om något Maná-marathon någonsin innan, om inte de hemma hos mig räknas förståss. Nu kommer jag dessvärre aldrig gå och lägga mig för låtarna tar aldrig slut och de har väl gjort ungefär 894326598643987432 stycken?
.
Undrar vad mer jag ska skriva upp att jag saknar, för att sedan få det inom en sjukt snar framtid? Hm, detta tål att tänkas på!
.
.

It´s all about Adventures:

Jag har hittat en blogg som får det att skära i hjärtat av saknad, som får mig att slitas mellan utmaningen att vara på samma ställe, plugga, jobba, vara duktig, och att slänga mig iväg på nya äventyr. Jag är redo för mer nu, inte som då, att bara åka utan någonting och bo bland kackerlackor och hänglås på dörren, utan som jag hade velat ha det då, som jag hade haft det om jag hade varit lite äldre, lite mer erfaren, lite smartare. Men samtidigt, om jag hade varit lite äldre, lite mer erfaren, lite smartare, hade jag aldrig åkt då, aldrig sett det jag såg, aldrig känt det jag kände. I have to go back.
.

It´s all about All Those Things:

Det är så mycket saker som påminner om farmor.

..

De röda grytlapparna i köket som hon virkat.

Vitlökspressen jag använder var och varannan dag.

Huvudkudden jag sover på varje natt.

Örngottet med ett hjärta.

Den elektriska värmekudden jag har när jag har ont.

Gudkedjan med guldhjärtat.

Pajformen jag alltid gör paj i.

Det fina fotot när hon var 21 år.

Det gula kasettbandet som jag sjunger på när jag var 4 år som vi skrattade sjukt mycket åt i juli. Tillsammans.

Några högklackade skor som är precis för små.

Dagboken med 5 år att skriva i, som jag fick 1990 och där jag 2007 skrev "Jag saknar farmor, som hon var när jag var liten".

Och allt annat.

.

Jag tänker på dig varje kväll farmor, och igår när jag var i köket stängdes min tv av mitt i något töntigt program. Jag trodde att det var du som ville säga mig något, men när jag kom in i rummet var det ingen där. Var är du?

Jag saknar dig.

.

It´s all about that I cannot Understand:

En molande ångestkänsla som inte försvinner vad jag än gör ligger där och gnager och försöker få mig att förstå att hon inte kommer tillbaka.
.
Pappa, syster och jag äter Sushi i Sundbyberg efter en promenad och jag har tagit ledigt från jobbet, pappa somnar på min säng och det är skönt att inte vara själv, jag går två timmar promenad till Hagaparken och tillbaka och känner mig ensam, ute är det kallt och rått, och världen har fortfarande inte stannat. .
.
Farmor, kan du inte komma och hälsa på mig i natt snälla? Jag behöver veta att du har det bra, att man inte försvinner när man dör, att du fortfarande finns vid min sida.
.
Idag fick jag samtidigt ett litet kort på posten av mormor med en tremånaders prenumeration av DN, för andra gången på ett år. Mitt i min sorg är jag ändå glad att mormor fortfarande är min mormor och lever vidare med sin grishjärtklaff och kollar på Vänner klockan 19:30 varje kväll tack vare mig och njuter av livet så gott hon kan.
.