Friday, June 18, 2010

Dagen efter.

Och jag har en sådan där molande, nedstämd känsla i kroppen. Känner mig lurad av mig själv, begränsad. Har konstant ont i ryggen efter sjukgymnastens tryckande och kan inte sitta ordentligt i kontorsstolen.
.
Ikväll ska jag hem till ena träningskompisen för fortsättnings-pole, och jag kommer aldrig i livet kunna svinga mig upp på stången och bränna av en snygg fireman. Istället lär jag väl sitta vid chipsskålen och tröstäta.
.
Ingen tjejmil, ingen halvmara - kanske kommer jag aldrig mer få springa?

2 comments:

Kikan said...

Åh, jag testade poledancing i fredags på min väns möhippa, jag säger bara SHIT vad svårt!!! Men kul!! Verkligen!

It´s all about me said...

eller hur! Jag kan några stycken grejjer vid det här laget :) Särskilt graciöst är det nog dock inte...