Tuesday, March 31, 2009

Det finns egentligen inga ord.

Kan inte folk bara SLUTA DÖ någongång??!
.
Just nu vill jag bara vara liten och naiv igen och inte fatta att man inte lever förevigt.

23 comments:

Underlandet said...

Kramar. Massor.

It´s all about me said...

Tack Underlandet. Kunde inte ha fått en bättre kommentar!

TRÄNINGSLYCKAN said...

Beklagar sorgen! Alltså det känns som att folk dör kring oss hela tiden och det gör mej så rädd! Kramar!

It´s all about me said...

Ja, man hinner inte komma över den enes död förrän nästa dör...så fort min panik lagt sig en millimeter ökar den med tre meter igen. Och den här gången cancer...IGEN! Jag blir så rädd att jag inte vet var jag ska ta vägen... Tack, Anki.

Sussie said...

Så otroligt trist.. Jag har precis samma känsla, att folk runt omkring mig en efter en drop´ar dead. :P
Jag beklagar verkligen. Vem är det som har dött.. om du vill berätta?

Pumita said...

Tänker på dig! Un fuerte abrazo :)

Sussie said...

Pusslade ihop vem det var nu efter ditt inlägg på nax... :P

It´s all about me said...

:( Ja, för jag vill inte skriva om det hejvilt då det egentligen rör min mamma allra mest. Men, det gör ont, för jag vet hur ledsen hon är, och; jag gillade faktiskt honom!! :(

Pumita: gracias, nena.

sakomsolen said...

JÄTTEKRAM!

Mail är på väg, men det mognar lite.

i Wordpress går man in på "statistik" och där står det vad folk har sökt på för att hamna på ens blogg.. hur det funkar i blogspot vet jag inte.

Murmel said...

Tänker på dig.
Vi ses ju senare. Kan prata då.
Stor kram

egon said...

Beklagar! :(

Hanna B said...

Så ledsamt.. beklagar!

It´s all about me said...

Tack söta ni, eller vad man säger.
Ursh, har panik:(

petchie said...

Åh nej, vad tråkigt!! Sänder stora kramar även från Puerto Rico... Cancer är så otäckt!

delinda said...

Beklagar gumman. Massa kramar

It´s all about me said...

Tack alla fina...

annah said...

beklagar verkligen, återigen. Jag är inte rädd för döden själv, alltså för min skull, jag TROR och HOPPAS man kommer till en underbar plats. att allt bara tar slut känns inte logiskt för mej. Därimot e jag livrädd att förlora mina nära och kära, det är det absolut värsta, och just det att man aldrig nånsin kommer träffa dom igen, iaf inte på jordelivet. döden lurar tyvärr bakom alla hörn, man går inte säker nånstans.Man kommer inte undan :(

stor megabamse kram!!!

It´s all about me said...

Tack Annah. Och jag vill oxå kunna tänka så, ibland vill jag nästan bli religiös bara för den sakens skull...Vi får hoppas att man kommer till en bättre plats, men ju mer jag tänker på det - ju mer tveksamt är det. Snyft.

Tess said...

Men.. :(
Varfør kan vi inte alla leva før evigt..eller åtminstone flytta ngnstans liksom bara øverge de jordiska kropparna och finnas till ændå.. Oavsett hur væl man vet att alla førsvinner ngn dag så gør det ju likt førbannat ont så in i skråen.
Massa kramar från Norge!

It´s all about me said...

Eller hur! Ofattbart...

Kramar tillbaka!

Emmama said...

Kram, beklagar!

It´s all about me said...

Tack, Emmama.

Nadia said...

Ta hand om dig!
Skickar en stor kram