Julklapp 2:

.................................................... Bratislava...
.
Efter julklapp ett till mig själv, det dyrbara tandläkarbesöket, inhandlades idag julklapp två: En resa till Wien (inkl. Bratislava) 7-11/3. Veckan i Wien-Bratislava-Budapest 2005 var en av de roligaste veckorna i hela mitt liv, så nu är det dax igen. Ve och fasa dock för att Ryanair höjt sina priser, men biljetten gick ändå på under 800 spänn. Vienna, here I come!
.

I love Step:

Om min kompis S skulle hålla i sina Step-pass varje dag finns det stor risk för att jag skulle bli träningsnarkoman. Under de där sista varven då alla block sätts ihop och man stutsar fram över brädan och adrenalinet är på topp och ansiktet sådär alldeles pinsamt knallrött, då försvinner alla problem i hela världen.
.

Hemma bäst:

Det luktar nyoljat parkettgolv och jag lyssnar på gamla nittiotalsklassiker och sjunger så att det ekar i mitt tomma rum. Allt som behövs är min röda stol och min bärbara dator på fönsterblecket för att få mig att le. Jag är hemma!

.

.

Hantverkarna 11:

Just i denna stund får jag mitt parkettgolv slipat och oljat. Söndagen bestod således av att stuva in alla möbler i mitt kök. Jag fattar inte riktigt hur vi lyckades, till och med såpass bra att jag fortfarande kan öppna kyl och frys samt stå vid diskbänken. Vi slängde dessutom en soffa som hade gjort sitt, även om den egentligen var fin, och nu har jag faktiskt chansen att göra riktigt fint hos mig. Under tiden sover jag hos pappa och det är så hemma att krypa ned i sin gamla säng igen, även om den numer står i vardagsrummet i en lägenhet mitt på Söder och inte i Hammarby.
.

I tandläkarstolen:

I veckan var jag som sagt hos tandäkaren för första gången på tio år- min väldigt exklusiva julklapp till mig själv. Efter pillande, konstiga koder, klapp på armen och vi har sett värre tänder, men... kommer jag hädan efter behandla mina tänder som om de vore diamanter. Jag undviker gärna att punga ut med 3160 kronor vart tionde år, även om summan blev typ hälften av vad jag hade räknat med.
.
Ps. När jag läste ut Flyga Drake igår så grät jag. Det här året har börjat på topp gällande filmer och böcker, hur ska resten av året kunna leva upp till det?
.

Träningens baksida:

Det absolut värsta jag vet med att träna regelbundet igen är den absurda hungern! Jag skulle seriöst kunna äta konstant. Trycka i mig mat tills jag spricker. Jag är mätt i typ en timme och sedan tänker jag på mat igen. Mat, mat, mat. Ja, jo, ämnesomsättningen ökar och jadajada, men inte tillräckligt för att förbränna alla extra kalorier jag stoppar i mig.

.

Kom just hem efter ett värdpass på Friskis och det enda jag tänker på är vad jag har i min kyl, frys, skafferier, lådor, gömmor, varsomhelst. Tur att alla typ tusen pizzerior i närheten är stängda.

.

I love Sweden:

När jag åkte hem inatt efter en Bong-kväll hos T var bussen full av utbytesstudenter som fotade varandra, sjöng och skrek I love Sweden, how can I leave this place? I loove Sweden! Jag hittade en ihopknöcklad tjuga när de gick av, log och kom plötsligt att tänka på mitt år i Spanien som jag ganska ofta glömmer bort.
Min sista kväll, jag är ledsen vid stranden, en spanjor plockar en blomma till mig och säger no llores, gråt inte. España te quiero, como te voy a poder dejar? España, te quieero.
Konstigt nog lämnade jag Spanien med ett leende och vände mig knappt om.
.

The Kite Runner:

Det kan inte vara bra för mig att läsa den här boken just nu då jag borde vara som mest motiverad och fokuserad på offentligrätten. Jag vill skolka från föreläsningarna och att tunnelbanorna ska vara försenade. Jag läser medan jag går över hala isfläckar, ler och låter ögonen fyllas med tårar bland andra kollektivtrafikanter, tänker på Hassan under mullbärsträden och nästan ingenting annat existerar.

.

Ni som har läst boken förstår nog precis vad jag menar. Ni som inte har läst den borde genast göra det, om ni inte som jag halvt riskerar livet eftersom ni inte kan höja blicken och eventuellt riskerar att bryta benen på de isiga vägarna.

..

Lyx? I don´t think so:

Den här dagen bara måste raderas från mitt liv.
Från början och snart mot slut har det bara gått åt helvette.
.
Senaste nytt, typ klockan 18:45 hos familjen:
Jag tittar ned på de få droppar kaffe som är kvar i koppen och vänder mig mot syster
-Jag tog lite kaffe
-Du skojjar?
-Va, näe? Jag tog av det färdiga och värmde i micron, det var lite kallt
-Alltså kaffet har stått där i typ en vecka och när jag tittade på det häromdagen var det alldeles mögligt
Jag sväljer precis den sista klunken (jag drack en h e l kopp mögligt kaffe!) och känner illamåendet komma, blandat med ilska över vår seminarieledare som kommit med personangrepp och gett mig terminens första U (på en studiebesöksrapport som inte ens är betygsgrundande..!) Personangreppen motiverades med detta:
-Det var sent, jag var trött och er rapport var den sista jag läste
.
Tack Gode Högre Makt för att du påminner mig om att jag har lång väg kvar till rikedom.

.

Jag vill fortsätta i lyx:

Jag har beställt den blå lagboken nu. Och för femtiolappen jag hittade häromdagen unnande jag mig en baguette med kyckling mangoraya - antagligen världens godaste macka- efter fyra timmars jobb på kontoret idag. Himlen var blå och det kändes som vår, jag nästan studsade fram längs gatorna, hämtade ut mina 76 favorit-bilder från Argentina för 276 spänn och köpte två hårinpackningar på Åhléns av bara farten. Jag bokade tandläkarbesök som kommer kosta 330spänn (första besöket på tio år) och vid 17:15 käkade jag sallad med farsan på Söder (tack och lov så bjöd han). Efter denna lyx var det mer lyx med bio med mina systrar; vars titel jag glömde kanske hundra gånger - The Darjeeling Limited - antagligen en av årets bästa filmer. Jag skrattade så att jag grät, och plötsligt grät jag på riktigt. Få filmer kan göras så bra, länge leve Wes Anderson!

.

Vad jag vill säga med det här inlägget är att jag fortsatt i samma anda som gårdagen - jag har nästintill vältrat mig i lyx (lyx för att vara jag) och jag vet inte om det är bra eller dåligt. Tänk om jag inte kan sluta? Jag har trots allt inte fått in några pengar på kontot sedan i september och nu har jag fått mersmak.

.

Imorgon måste jag lyxa mer.

.

Viva Cuba:

Efter ett välbehövligt Step-pass var det dax att avnjuta en efterlängtad middag på Paladar de Cuba med min kära vän S. Jag har en känsla av att jag betedde mig en smula osofistikerat då jag som den eviga student jag är typ aldrig har läst en riktig drinklista förut och har ingen aning om vad för vin man ska ha till vilken mat. Vatten blir bra, tack? En god fördrink bland palmer och tavlor på el gran Che, förrätt med krabba och grillad getost och vi äter från varandras tallrikar och kan inte bestämma vilken som är godast, varje tugga värsta smakupplevelsen, och huvudrätten med grillad tonfisk i hummersås med jordnötsris är sådär god att jag gärna hade slickat tallriken ren om jag inte hade varit så proppmätt och restaurangen fullsatt. Jag förstod plötsligt glansen med att vara rik. Är det såhär man skulle kunna ha det varje vecka?

.

Och som ett tillägg. S bjöd.

Färdigtenterad:

Och jag har just insett att jag blev snuvad på en av sju frågor på tentan som jag avnjöt idag i aulan mellan klockan 9-12. Hade Herr Examinator bytt ut ett endaste litet ord hade jag haft totalpejl. Nu blev det istället något slags flummigt svävande ickejuridiskt som säkert förstör hela mitt reslutat. Fan också.
.
Reggade mig inför nästa termin också (som förövrigt var ett satans projekt eftersom skrivaren inte funkade när jag skulle skriva ut kvitto på betald kåravgift, sedan stod vi en kvart i kö på fel våning osv) På schemat står det att den röda lagboken föredras. Just som jag bestämt mig för att köpa den blå. Jag hittade dessutom en femtiolapp på gatan igår, så den blå lagboken kändes med ens lite närmare.

Fina, fina skärgård, jag saknar dig så:

Jag saknar Skärgården så mycket att det nästan gör ont. Varje vinter är det samma längtan; bara sitta där på altanen och njuta tills det kommer en geting, gå ned till klippan och sola, stoppa tårna i vattnet och undra när det ska bli varmt, plocka kantareller, blåbär, baka bullar och sjunka ned i fåtöljen framför tv:n med dålig bild, spela kort tills man spelat alla spel man någonsin kunnat, höra en moppe på andra sidan viken och barn som skriker när de hoppar från hopptornet i vattnet, grilla på tomten, gå till kiosken och köpa en glass av det sura biträdet eller hennes tvillingsyster, leta efter fästingar och alltid få minst två stycken, stoppa termosen i cykelkorgen och trampa iväg till någon strand, höra vågorna, måsarna och båtarna, trä smultron på ett grässtrå och fascineras av alla spindlar, känna sig hemma, hemma, hemma och alltid vilja ha sommar för resten av livet.
.

En sån där bra helg:

Min (nästan) första löneförhandling:

-De var så nöjda med dig på jullovsjobbet, de vill gärna att du jobbar där på kvällar och så under terminen. Vill du det?

-Ja kanske det, men jag tycker lönen är lite dålig, jag vill ha 10 kronor mer i timmen isåfall eftersom jag hade tio kronor mer i timmen sist jag jobbade inom Handels

-Okej, jag ska kolla upp det

.

Två dagar senare:

-Tyvärr kan du inte få tio kronor mer i timmen

-Nähej, okej, då vill jag inte ha jobbet

-Jag förstår.

.

End of discussion.

.

Film, böcker, film, böcker!

Den här veckan har jag varit på bio två gånger.

Gratis.

Först Försoning (mycket fin) i tisdags, sedan Arn (lite överskattad, lite dåliga skådisar) idag.

Dessutom har jag köpt tre böcker, fast jag vet inte när jag ska hinna läsa dem med tanke på att min hylla med olästa böcker knappast minskar.

.

Beslutsångest:

Den den blå lagboken har genom åren (oj, har det gått så lång tid?) en hel del gånger ersatt min nalle. Den känns numer som en trogen vän, om än inte lika mjuk som Teddy. Saken är att den är från 2004 och det är hög tid att köpa en ny. 2004 är alldeles för inaktuellt, max två år gammal får den vara. Så; jag har en nära relation till den blå lagboken. (Ärligt talat känns det riktigt jobbigt att inte behålla den jag redan har, tänkt alla anteckningar som går till spillo!) Problemet nu är dock att den blå är två hundra spänn dyrare än den röda. Innehållet är ju samma, bara förlag och utseende som skiljer sig åt. Ska jag våga mig ut på okänd mark och beställa den röda och slippa lägga ut nästan 800spänn?

Dagens bästa klartecken:

Nästa vecka är det tentadax i juridik.

Vår examinator har just gett klartecken om att det är okej att "kluddra i lagtexten" hur mycket vi vill, förutom att vi inte får skriva av litteratur. På Stockholms Universitet får man sedan hösten 2007 inte anteckna överhuvud taget i sin lagbok, vilket man tidigare fick. Som ni märker pluggar jag inte längre på SU.

.

Jag undrar om Herr Examinator inser vad han just godkänt; om han skulle se min gamla lagbok vet jag inte om hans något generösa godkännande skulle modifieras något. Det här med att "anteckna fritt" kan få oanade konsekvenser, då åtminstone den blå lagboken har typ 25 tomma sidor och en jävla massa marginaler. När jag hade den största tentan i hela mitt liv juni 2006, (Civilrätt två på 15 dåvarande poäng; 22,5 nuvarande) och som bland annat innehåll det otroligt intressanta ämnet Skuldebrevsrätt (se ovan), utnyttjade jag i princip varje liten ledig plats för att att uppnå det högsta betyget: AB (olyckligtis var jag en poäng i från).

.

Så; kära examinator, du har just kittlat mina anteckningsnerver och situationen kommer garanterat utnyttjas.

.

Back to normal life:

Idag ska det städas, diskas, pluggas massor, tvättas, pulseras i snön och pluggas lite mer. Imorgon börjar skolan igen och "lovet" är över.
Det läskigaste är att det känns kul.
.

Omorganisering II:

Det började med bokhyllan och fortsatte med skivsamligen. Det är en skam att minst hälften av alla skivor legat nedpackade sedan jag flyttade hit (8 månader sedan). Så; på nyårsaftonen började det alltså, vilket ledde till mina studentminnen och flera timmars ivägdrömmande och några tårar blandat med många leenden, jag sittandes på kudden i mitten med ett glas cola light medan stora snöflingor övergick till regndroppar utanför.

.

Ikväll satte jag på David Helpings skiva som jag köpte på Puerto Rico våren 2000, en skiva som säkert ingen av er känner till, kanske den jag har allra mest minnen till i hela världen eftersom jag brukade lyssna på den i cdspelaren medan jag satt i bambuträdet och tittade på självlysande flugor och skalbaggar som kröp under löven, medan regnet föll lätt på bladen och kvällarna var varma.

.

Jag brukar fota och skriva blogg för att inte glömma. Om jag inte har mina minnen på bild eller i text glömmer jag. Ibland är allt sådär läskigt borta att folk frågar men minns du inte? och de rabblar detaljer och de glömmer inte, för det som hände var så stort. Och jag ler, svarar ja just ja, nu minns jag, fast jag egentligen inte vet om minnet är planterat eller verkligt.

.

Två saker får mig aldrig att glömma: Minnen kopplade till musik eller dofter. De sitter kvar för alltid, alla känslor och tankar kommer tillbaka, bilder av precis allting, precis som om det vore igår.

-

I wont forget.

.

20080101:

När klockan slog tolv och fyrverkerierna sprakade överallt och jag stod där på balkongen och frös precis som man ska, med M i örat fast i Spanien och mina vänner omkring mig, kände jag ändå för en liten stund att jag kanske har hela livet framför mig ändå, även om jag nästnästa år fyller trettio.

.