Vaknar 8:30, ligger kvar i sängen, syster sms:ar 10:30, ska vi ses? M åker hem vid 11, jag pluggar, kollar bloggar, pappa ringer och frågar om jag ska med på haikuläsning i stan, S ringer och frågar om jag kommer på hennes danspass på Friskis och lovar att hålla en plats så att jag kan plugga in i det sista, jag diskar, plockar, pappa bjuder på bio ikväll och jag tackar nej till fest, stressad, måste plugga, tackar nej till att vara fadder åt en ny utbytesstudent nästa termin, åker till träningspasset, L ringer och frågar hur det blir med festen, D i bakgrunden som säger inte ens om vi skjutsar?, L ringer igen, hon har blivit moster, jättegrattis, går på danspasset där S strålar och är världens bästa ledare, springer 2km på bandet och blir knallröd, ringer mamma och grattar till nya jobbet som hon fått bland 100 sökande, handlar på ICA, stopp i trafiken på polisens order, läser nästan ut Äcklet av Sartre på perrongen, K ringer och frågar om festen ikväll och kallar mig dissare, jag måste prioritera, har tackat nej till ost-och vinkväll hos en annan kompis också, kommer hem och äter min vegetariska hemmagjorda lasagne och yoghurt med valnötter och banan, syster skulle komma vid 18 men kommer 19:15 och hinner inte teckna av mig medan jag pluggar, vi åker på bio med pappa kl 20:45, får veta att vi får tillökning i släkten i höst, missar nästan de bokade biljetterna med två minuters marginal och sjunker ned med en godispåse i fåtöljerna i den fullsatta salongen medan Bob Dylan-filmen I´m not there visas framför oss, jag älskar, älskar musiken och klockan blir alldeles för snabbt 23 och jag åker hem, sitter här kl. 23:58, time out of mind.
.
.
5 comments:
och jag blir glad av att läsa att du kan tacka nej och stå emot och göra det du vill mest. för det är ju det som är det svåra: man vill göra allt, för allt är så roligt, men kroppen orkar bara inte.
En vanlig dag i Annalunas liv? ;-) Nä, hoppas inte alla dagar är så fullspäckade. Jag känner dock väl igen vardags-moralproblematiken här: att jämka samman vad man själv vill och vad andra vill med en.
effell-verkligen inte en vanlig dag i mitt liv, vanligtvis brukar jag trycka in ännu mer, men nu kunde jag som Evelina sa säga nej! Hade dåligt samvete över det just DÅ, men det gick över...
Vad tyckte du om I'm not there då? Om man bortser från musiken, även om det var en stor deö i tjusningen.
Jag tyckte den var fantastisk!!
Jag vill se filmen igen! Och så ska jag läsa HELA HÄRLIGHETEN som jag märkkte att jag haft i min bokhylla oläst i typ 15 år...
Min favoritscen av filmen sitter i inlägget ovan. Ok att den har med musiken att göra, men hela klippet är bra. I liked it!
Post a Comment