Wednesday, September 17, 2008

It's all about that Världen Fortfarande Inte Har Stannat:

Världen rör sig fortfarande.
Farmor har inte hälsat på mig än, trots att jag bett om det.
Var håller du hus?
Jag gråter på kvällen och saknar pappa, och just då ringer han igen, fjärde eller femte gången vi pratar samma dag, och jag är så glad att jag inte tar för givet, att jag har en pappa som bryr sig så mycket.
.
För ett tag sedan sökte jag ett jobb där jag tyckte att annonsen var skriven direkt till mig. Sedan kallades jag till intervju. Tre valdes sedan ut för ytterligare intervju, och jag var en av dem. Trots sorg i hjärtat log jag utåt och när jag gick dit, och efter bara tjugo minuter på företaget sa de att de skulle höra av sig i början av nästa vecka.
.
Några timmar senare ringde telefonen och jag hade fått jobbet.
.
1/10 kommer jag bla annat att vara juristassistent på ett läkemedelsföretag 35minuter promenad från mig.
.
Det känns bra, men konstigt. Jag trivs så bra på Sun men from just 1/10 vet de inte hur mycket de kommer behöva mig och jag behöver jobba 50%, vilket nya jobbet innebär, så egentligen är det perfekt. När min sorg över farmor har lagt sig kanske jag kan släppa den här ångesten som ligger där bakom hela tiden och se framåt. Jag gör mitt bästa, för man kan tydligen inte göra mer än så.
.

6 comments:

pim said...

men är inte det jobbet väldigt passande för dig med tanke på vad du läser? kul att du fick nytt jobb när du behövde det

veckat said...

GRATTIS!

(och hej, jag har flyttat på mig litegrann..)

annaluna said...

Pim: Jo, jag läser ju juridik...

Veckat: Får spana in din nya blogg:)

Anonymous said...

Älskade vän, det är sorgligt det som hänt dej. men sorg går hand i hand med glädje, så därför fick du jobbet. Tänker på dej. Kram Hanna J

Underlandet said...

Stora bamsekramar till dig!

Och du, farmor kanske inte hälsar på dig in person, men det där jobbet, precis vad du vill ha och när du som mest behöver uppmuntran, vem vet om inte det är en hälsning?

Anna said...

Underlandet; förvisso sant!
Och min pappa har också hittat en glädje PRECIS då farmor gick bort, så kanske är det små hälsningar...