Showing posts with label natur. Show all posts
Showing posts with label natur. Show all posts

Saturday, September 18, 2010

en lördag i stan (det gäller att effektivisera)

Spöregn hela dagen och vi sprang runt på Djurgårn med blöta skor och frös som fan. Vi fikade på Rosendal med vänner från Puerto Rico (skitmysigt! Längtade bara så extremt mycket till Puerto Rico då) - ja, med Petchie, hennes man O och vän B. Då bajsade en liten sparv mig mitt på huvvet (!!) Eftersom det regnade in på cafét hade jag hoppats på att det var regn som träffade mig, men icke. Det är faktiskt första gången någonsin en fågel bajsar på mig. Nu vet jag har det känns. Nice.
,
Efter det åkte vi till M:s bror och tjej och hälsade på. Deras treveckors bebis kräktes på mig två gånger (men det är ju gölligt, egentligen. Snyggt och diskret kräkande också, eftersom jag inte ens såg det första gången trots att det rann ned över tröja och byxor). Helt otroligt att vara så liten liksom; bara käka, sova, kräkas och bajsa. Vilken otroligt soft tillvaro.
,
Sen åkte vi ut till Västertorp och käkade med syster och kille och det var supertrevligt. Mycket snack om medicinska åkommor, läskiga djur, lite politik och myter. Gillar inte att ena syrran bor i Lund och andra i Berlin though, way too far away. Tanken var att jag skulle hinna övningsköra också, men vad sjutton - det var nog lite väl tidsoptimistiskt...

Monday, July 26, 2010

Kleiv på!

GOTLAND 21-26 JULI 2010:

M, hans bror och tjej spanar ut över havet i Visby...

M:s första tur runt Ringmuren någonsin...

Just ja, jo tjena, vi fick punka vid första parkeringen i Visby (måste vara rekord efter mindre än två månader med ny bil va?). Däcket lagades ett drygt dygn senare vid Fårösund, i närheten av huset där vi bodde (M:s brorsas tjejs mosters ställe). Dock råkade den hederlige mekanikern förstöra fäljen, och vägrade att ge ut kvitto...

Visby... så sjukt fint!

Kvällsbad i den Blå Lagunen...

M slappar vid den Blå Lagunen medan vi andra simmade över till andra sidan...

Kalkstensbrott...

M:s bror och tjej vid Furillen...

Hurra, he made it to the top!

Dos Hermanos...

Det var så varmt i havet att fiskarna blev lite slöa...

Efterrätt med smultron - såklart! Det kryllar av smultron på Gotland...

M spanar ut över havet vid Lergrav...

Jag försökte ta mig in, men det var för igenvuxet...


Efter 1.5 dygn slutar fotona eftersom vi hamnade mitt i årets oväder med piskande regn och blixtar. Diverse planer ställdes in och ersattes med andra; såsom bland annat roadtrip till Ronehamn, ett ödsligt Tofta utan folk, Lummelunda, Fårö där det inte gick att lämna bilen på grund av vädret, fika på Sylvis Döttrar (som M trodde hette Syfilis Döttrar) och ekologisk lammskinns-shopping på Pavals Gård från 1600-talet. All in all en väldigt fin femdagars-resa, trots vädret sista tiden, punkan och den förstörda fäljen (och nu en rejäl förkylning). Jag älskar Gotland och hoppas på att traditionen fortsätter även nästa år!

Sunday, July 18, 2010

Skärgården, mi amor





Jag vet inte om någon av er läsare minns förrförra årets hallebalo gällande grannen, aka Kalkonmannen, och hans avspärrning av tomgränsen i form av snöre, hans fyllenedtrampande av smultronen och skrikande om att starta en kalkonfarm utanför vår stuga? I år när M och jag som första personer ute för säsongen hittade en stor plastavspärrning av tomtgränsen kändes det därmed inte särskilt roligt. Döm om vår förvåning, när det senare visade sig att Kalkonmannens stuga blivit såld och en trevlig barnfamilj istället flyttat in. Hurray! Med tanke på att vår stuga har funnit på plats i snart 100 år (väl?) så känns det inte mer än rätt. Själv har jag varit där varje år hela mitt liv, och för mig är det verkligen paradiset. Ja, minus Kalkonmannen alltså.
.
Och, nu tisdag - torsdag med lillbrorsan som snart börjar gymnasiet, hade vi sån grym tur med vädret. Sol, sol, sol! Vi simmade i havet, låg och solade, läste, cyklade till "centrum", badade lite till och simmade ännu mer. Bildbevis från paradiset kan ses ovan.

Saturday, July 17, 2010

Hurra för semester!

Sedan den pajjade ryggen och tre besök hos sjukgymnasten med efterföljande dagligt ryggprogram har jag nu för tredje gången vågat mig på att springa lite igen. Hittills har det faktiskt gått riktigt bra, jag har inte fått det minsta ont i vaden, vilket innebär att nerven i ryggen inte kläms och att muskulaturen antagligen har förbättras. Sprang just 36 minuter i Haninge och hittade till min lycka massa smultron på tillbakavägen medan det började regna, och när jag kom "hem" hade M städat hela lägenheten och packat upp luftrenaren. Dax för lite övningskörning i vår Kia, och sedan blir det veg-tacos till middag. Nu hoppas jag bara på lite mer regn så att den uttorkade naturen kan producera lite fler multron och en massa blåbär. Hurra för helg, hurra för semester!
.
Ps. Igår hittade jag en fästingjävel i knävecket och kom på att jag inte har tagit min tredje spruta för TBE än, som jag borde ha gjort i maj. Många tre:or i detta inlägg...

Saturday, June 19, 2010

Skärgården häromveckan, bästa stället på jorden!







Som vanligt i stugan; bullbak, ner till klipporna, grillning, promenad och cykeltur till grannön och långa sandstranden. Som sagt, charmen med Haninge... Det enda jobbiga, är att åka därifrån.
.

Monday, June 14, 2010

Grattis!

Var på 30års-fest på Värmdö i lördags tillsammans med typ 100 andra och fick enorma gymnasieminnen. Stället var på samma väg där Jessica bodde, min gymnasiekompis som dog i cancer år 2004... I vilket fall så var andra gymnasiekompisar där, och eftersom vi alla fyller 30 i år är det ju naturligt att åldern sätter sina spår. Inte för att 30 är någon ålder, men man märker ju vanligtvis ändå en viss skillnad sedan studenten (för 11 år sedan).
.
Tydligen märkte en av mina gamla classmates inte den gällande mig. Efter snack om detta var det sista han sa för kvällen följande:
.-Grattis!
- ???
- Till att du inte har åldrats!
.
Det tackar man för, även om det var mörkt, myggigt, duggregn och att han möjligtvis hade druckit ett par cubatas för mycket. Jag tittade mig själv i spegeln när jag kom hem och såg både tunnare hår och en tyngre kropp - MEN, jag såg också jädrans mycket bättre kondition, en och annan muskel och en lyckligare själ. Så, grattis till mig, att jag åtminstone tydligen inte åldras så att det syns i mörkret.

Thursday, June 10, 2010

Blodomloppet 2010:


"Ditt resultat:
-
Damer
10,1 km
-
Bruttoresultat
55:30
Nettoresultat 54:55"
.
Och jag får nog ändå vara nöjd med tanke på min skadade vad (har beställt tid hos sjukgymast nästa vecka, jobbet betalar) och att det var mitt första 10km-lopp någonsin! Sedan det här med att man blir blockerad och hindrad hela tiden...kan man någonsin vänja sig vid det? Det började regna mot slutet, så jag smet snabbt från picnicen efteråt.
.
En av mina arbetskollegor sprang förövrigt på 39:03 brutto-tid. Helt galet.

Tuesday, June 08, 2010

Jag har börjat hajja charmen med Haninge!

Var och varannan dag ägnar vi oss åt sånna här saker i Haninge nuförtiden. Som igår - Tyresta By och kvällspromenad på typ en mil i skogen alldeles själva till en spegelblank sjö efter gosande med världens sötaste föl. Alltså, fatta söt! *Älsk*.
.
I helgen åkte vi ut till skärgårn (Haninge, såklart) efter pappafödelsedagsfirande, och därifrån kommer härliga bilder så fort jag har lyckats lägga in dem på någon dator, eftersom min egen som sagt har besudlats med virus.

Thursday, June 03, 2010

Kultursöndag:

Så otroligt mycket fint man kan göra när man har bil (förutom att förpesta naturen). Haninge bjöd på bland annat Hällristningar, gamla gårdar i Tyresta By och en massa annat spännande i söndags då det var Mors Dag. Det är så fruktansvärt spännande med gamla runor från 1100-talet och jag blir alldeles vimmelkantig av att tänka på att det fanns ett litet samhälle just där jag står på denna bild. Dessa runor beskriver att en viss person byggde en bro just här, där det i dagsläget endast strilar fram en minimal bäck. Hur mycket vatten fanns det då? Hur mådde de som bodde där? Hur såg bron ut? Ibland tänker jag att jag borde ha blivit arkeolog. Eller ha uppfunnit en tidsmaskin. Än är det förvisso inte försent.

Monday, May 31, 2010

Länge leve helger!

I fredags hämtade vi bilen, som äntligen fraktats upp från lagret i Göteborg alldeles ny, silvrig och fin. Vi åkte och handlade, grillade och somnade i soffan. På lördagen var jag ute och sprang i skogen och blev alldeles lycklig över all grönska - trots att jag hamnade mitt i värsta spöregnet, och så åkte vi till Dalarö med farsan och M:s brorsa och käkade lunch. Vi köpte även biljetter till Gotland i juli (jippie!) och åkte på en massa andra småutflykter, som Tyresta by med M:s mamma och brorsaMors Dag. Och så käkade vi våfflor i solen på balkongen. Hann även med en tur till Plantagen och köpte bland annat ett olivträd till balkongen, fika hos mormor med M, syster och morbror, IKEA, melodifestival, en utläst bok, långpromenad och film.
.
Idag har vi även tagit ledigt, eftersom vi ska med på något slags spanskt, borgligt bröllop till två av M:s kompisar, så just nu sitter jag på balkongen i solen och läser i 45 minuter till.
.
Länge leve helger!

Sunday, May 16, 2010

Sprang just ett halvt marathon!


Helt oplanerat. Satsade på 1 mil och var lika energifylld efter som innan, så jag satsade på lite till.
.
Efter 10 km mötte jag min ena träningskompis och förorade 10 sekunder då jag studsade på stället.
.
Efter ungefär 11 km fick jag lite håll under typ 20 meter.
.
Efter 13 km fick jag lite ont i ena foten och tog en druvsockertablett.
.
Efter 15km började jag bli lite uttråkad.
.
Efter 17 km fick jag lite ont i magen och stängde av radion (dokumentären på P3 om Liam Norberg var slut).
.
Efter 18km fick jag ont under båda fötterna men njöt av fågelkvittret omkring mig.
.
Efter 19km fick jag lite ont i låren.

Efter 20 km var jag totalt återställd, energifylld och pigg, så jag spurtade en kilometer till och landade på 21 KM PÅ EN TIMME OCH 56 MINUTER!!!
.
Är det inte rätt bra så säg? Med tanke på att jag aldrig har sprungit så långt innan är jag faktiskt jantelagstrotsande, osvenskt jävla stolt.
.
Vettesjutton om jag gör om det dock, har en känsla av att jag kommer ha ont i min högra vad i typ en vecka. (Jag brukar ha ont i den ganska ofta nu då jag springer 15-30km i veckan. Dessutom har jag gått 2h promenad idag utöver rekordlöpningen).

Bra avslut på en härlig långhelg!

Saturday, May 15, 2010

Fredagsnöje i Haninges skogar:

Det här är jag, det är sånt här jag gillar. Vissa hänger på Stureplan i klackar och skålar i champagne, andra går på skogsvandring i Haninges skogar utan att möta en käft (jo, en häst, några ekorrar, fåglar, sniglar osv). Våren är så jävla fin! Jag blir lika glad varje år och förundras alltid lika mycket över allt liv som spirar.

En ekorres drömskafferi?

Minipaus på toppen av ett miniberg

Ensam är stark

Ekorren was here. Skafferiet länsat.

Visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle våren annars tveka?

Saturday, April 24, 2010

Löpning under vårsolen:

Jag har förvisso sagt upp träningskortet, men jag är helt inne i löpning nu. 1 juni ska jag springa Vårruset (5 km) och den 9 juni Blodomloppet (10 km).
.
För ungefär 10 år sedan höll jag på att få en hjärtattack av att springa typ 20 minuter och tyckte att det var det värsta jag visste. För ännu längre sen orkade jag inte ens springa en kilometer.
.
Nyss sprang jag 12,5km terräng på 75 minuter (uppskattad längd - hade ingen mätare med mig och bytte slingor hela tiden, så jag utgår ifrån mitt långsammaste tempo). De sista kanske 5 kilometrarna liksom studsade jag fram över rötter och bark under vårsolen som tittade fram då och då mellan gran- och tallbarren. Sjukt skönt. Det är så härligt när saker går framåt och att kunna njuta av en sak som jag förut avskydde. Jag må vara lite fläskig och ett matvrak, men jag har iallafall skaplig kondition!

Wednesday, April 14, 2010

Morning Runs:


Gud vad jag diggar mina träningskompisar, numer även Real Friends.
.
Jag:
-Drog på löptur imorse och tänkte köra en repris, vad sägs om att haka på imorn kl. 07?
Träningskompis 2:
- Varför inte!
.
Så klockan 07 imorse stod hon som bestämt så fint och väntade på mig vid sjöarna. Lovely.

Friday, February 19, 2010

Avundsjuka?


Hej kära Bullen.
l
Jag har ett problem. Jag blir avundsjuk på översminkade, blonderade överklassbrudar som inte jobbar eller pluggar och lever på sin killes pengar och får en väska av äääkta alligatorskinn i present.
l
Not!
.
När man reagerar på en sådan sak, och främst över hennes egen kommentar att hon allmänt inte har någon koll eller intresse av vilka djur som är utrotningshotade osv, så får man den sedvanliga kommentaren att man bara är avundsjuk. Så fort man reagerar på någonting osmakligt som har med pengar att göra i Sverige så blir man kallad avundsjuk. För visst är man avundsjuk på en sådan sak? Är ni inte det? Ignorans, materialism, ytlighet och produkter av utrotningshotade djur är precis vad jag suktar efter! (OBS - vet bara att alligatorer var utrotningshotade förut, vet inte om de är det längre?).
.
Jag är också avundsjuk på att vara helt beroende av min pojkvän och ägna dagarna åt att sova till typ kl.16 medan jag ser livet passera utan att uträtta en enda sak av värde eller djup.
.
Åh, jag är så glad över att vara jag och att jag har det jag har! Erkänn att ni är avundsjuka?
.
Ps. Dagens bloggtips är med andra ord denna blogg. Jag trodde under flera veckor att det var en påhittad blogg, men den verkar dock vara sann.

Monday, February 08, 2010

My sisters keeper.

På planet till och från Puerto Rico (skitomiljövänlig att flyga, jag vet!) kändes det grymt lyxigt att ha en egen tvskärm för varje säte och kunna välja mellan mängder av nya filmer, olika spel, musik, tv osv (länge leve Air France via Delta!). Dessutom korkades champagnen upp (eftersom det ingick i flygriset) medan jag alltså avnjöt en mängd filmer under den långa resan. Störst intryck gjorde My sisters Keeper som fick mig att snyfta i mörkret. Riktigt, riktigt bra och sevärd. Stark, hemsk och vacker på samma gång. Se den!
.
Ps. Gällande mitt förra inlägg så ger jag upp eftersom jag tror jag att jag blev rätt missförstådd. Jag vill inte offra mitt nulevande liv, men jag är beredd att göra det om det är det som krävs gemensamt. Jag vill gärna bo på landet och odla en del eget, men det skall skapas med eftertanke och planering och inte genom att bo ensam i en stuga utan el och vatten. Samtidigt är jorden utom all räddning, befolkning och förstörelse bara ökar och det ligger tyvärr i människans egoistiska natur.

Thursday, February 04, 2010

Mother Earth.


När vi var på observatioriet i Arecibo första veckan på Puerto Rico så fanns det en sån där "population counter" inne i mini-museet. Nog för att jag vet att jordens befolkning ständigt ökar, men att se siffrorna ticka konstant gav mig panik. På den tid vi var där ökade jordens befolkning med cirka 20 000 personer, dvs cirka 2.8 personer per sekund. Nu är jag jättehemsk, men förstår ni vad det innebär när alla barn får vaccinationer? När alla människor får sjukvård? Hålls vid liv in i det sista? Inte ens får dö fast de vill? (syftar på aktiv dödshjälp). Förstår ni vad det innebär om fem år, tio år, femtio år? Ingenting kommer finnas kvar. Ingen riktig mat, inga korallrev, ingen skog, således inget syre, ingen bensin, ingen olja, ingen plast, inga jobb, inget rent vatten. Krig, svält och våld kommer finns överallt innan hela mänskligheten dör ut. Jag har tänkt på detta länge, men nu tänker jag på det nästan hela tiden, att allt jag gör bara förstör, att vi bara är bakterier på jordens yta som inte gör något gott överhuvudtaget. Bara att spola i toaletten, köpa mat i förpackningar, borsta tänderna, slänga gamla strumpor, köpa nya strumpor, precis allt.
.
Men vem vill inte hjälpa barn som svälter? Jordbävningsoffer? Fattigdom? Vem har rätt att avgöra vem som får leva och vem som måste dö? Samtidigt, när alla överlever och befolkningen bara ökar, så kommer vi alla dö i slutändan eftersom det inte finns något kvar till någon. Jordens resurser är knappast obegränsade.
.
Vem är beredd att gå tillbaka 100 år i tiden för att rädda jorden? Sluta använda vattentoalett, dusch, bil, smink, en massa kläder, engångstamponger och blöjor, engångsmjölkförpackningar, en massa papper? Jag skulle helt ärligt göra det, om vi gjorde det tillsammans. Jag skulle till och med gå med på barnafödsbegränsning, allt för att rädda jorden. Det värsta är att det inte går att göra allt detta själv. Jag skulle inte överleva i världen såsom den är skapad nu, inte med de förutsättningarna jag har nu (med mer pengar, så jo). Tänk bara på hur hela USA är skapat - du kan inte göra någonting utan bil, samhället är uppbyggt på snabbmat; mindre rika har inte råd att köpa nyttig mat när snabbmaten är hundra gånger billigare.
.
Jag blir helt galen när jag tänker på det här, rädd över hur många som överlever. För man får ju också tänka på att befolkningen ökar med 2,8 personer per sekund nu ja, men allt är i kvadrat, så när vi är uppe i 7 miljarder kommer det öka med många fler per sekund. Då väntar massvält och desperation. Kanske är det jordens sätt att säga ifrån genom att skapa naturkatastrofer och nya virus? Hur mycket ska det krävas för att vi ska förstå?
.
Jag vill bo på landet, odla min egen mat. Jag kan lätt ha utedass och skippa onödiga grejjer bara jag har råd och kärlek. Alla älskar Nyew York, jag har gått från att ogilla staden till att...ogilla den sjukt mycket mer. Stad över huvudtaget är bara skit; utsläpp, smuts, inget imponerande, komsumtion, materialism. Jag vill ha natur! Fattar inte ens hur jag kan bo i Stockholm när jag ändå gör allt för att undvika själv staden (bara att åka igenom stan ger mig panik, och att gå på stan är det allra värsta), och fattar ännu mindre hur folk kan älska stora städer med massa fula skyskrapor, oren luft och smutsiga gator.
.
När ska något hända som förändrar oss?

Friday, January 29, 2010

Sista dagen...

Jag i regnskogen igår
,

Uuuh, idag är det sista dagen på Puerto Rico. Solen kikar fram mellan molnen och det är behagligt varmt precis som alla andra dagar. Vi har hört rykten om -14 och snöstorm i Stockholm, vilket gör det extra jobbigt att åka hem. Inte för att vädret är allt, men jag känner mig inte riktigt redo. Tänk om jag inte kommer tillbaka hit mer? Puerto Rico börjar kännas lite som ett avslutat kapitel, även om det alltid kommer finnas här, och det är skönt samtidigt som konstigt. Mitt år i Spanien kändes som ett avslutat kapitel direkt; jag tänker sällan på det året, pratar nästan aldrig om det, glömmer nästan bort att jag var där. Tänk att platser kan ha så olika inverkan? Puerto Rico gjorde intryck direkt och blev som mitt andra hem.
.
Sista dagen alltså, och vi ska ta det lugnt, kanske bada lite på stranden nedanför och åka och köpa lite saker vi vill ha med oss hem (hur allt ska få plats är en annan femma, med tanke på hur mycket nytt vi var tvungna att köpa då bagaget var borta de första typ fem dagarna) och sedan kommer kanske ett par vänner över på kvällen. Jag känner mig inte det minsta utvilad - snarare blir livet hemma igen som semester. Här har vi gjort saker hela tiden och varit utmattade på kvällarna.
.
Igår åkte vi till regnskogen igen och gick den kända "regnskogsrutten" på ett par kilometer. Vi gick bland annat till vattenfallet vid floden La Mina innan vi åkte till Viejo San Juan (gamla stan) igen.

Wednesday, January 27, 2010

Iguana:n i trädgården.

Se så vacker den är, iguana i trädgården! Utanför oss har vi alltså färsk lime bredvid kokospalmen, en kolibri med minibo som senast idag flög nån decimeter över M:s huvud, och iguanas. Och så hör vi havets vågor och ser en glimt av stranden från terassen.
.
*kommer sakna som fan i Sverige*


Tuesday, January 19, 2010

Spontan-trip till regnskogen:

Eftersom Luquillo ligger vid regnskogen åkte vi dit en sväng i eftermiddag och njöt av vacker utsikt, natur, vattenfall och växtlighet...
.


Nu är det dax att lägga scampi-spetten och kycklingen på terassens grill!