Tuesday, August 12, 2008

It's all about Vieques:


Jag simmade långt ut, sanden rasslade under mig och det salta vattnet var ljummet.
.
Inte för lång ut bara!
Rick berättade hur han hade snorklat veckan innan och hur de hade dragit en haj i fenan.
Korallerna under mig var döda, en och annan ensam fisk simmade fram och tillbaka.
Mörkt, sorgligt, vad gör vi med vår värld?
.
Men sen,
längre ut,
korallerna alldeles levande igen.
Hjärnkoraller, växter, stora stim av blå fiskar.
Ljudet av sanden, mina egna andetag, simfötterna som paddlade fram och tillbaka.
Allt annat slutade existera.
.
Vieques, forever a little piece of heaven.
.

9 comments:

Anonymous said...

Kommentar.
/T

annaluna said...

Teresa, hämnd väntas...

Anonymous said...

fnissfniss hihihooho. Det var ju lite kul iaf.. Meeeen, det du beskrivit låter wuuunderbart. Känns som att du gjort så himla mycket under ditt liv, och det känns som att jag är stolt som känner dig på nåt sätt, som Maja sa då. aaawesooome duuude.

annaluna said...

men TACK Teresa, nu mår jag bättre:)

Erica said...

.. sorglig text men vacker! Och inbjudande

foxy said...

Jag tycker det låter härligt ut. Kommer du till Oslo i höst?? Fan jag drömde om dej i natt..

Anna said...

som det ser ut nu har jag varken ledighet eller pengar foxy! Och ja, snorkling är härligt, men sorgligt med hur vi förstör vår värld!

Maja said...

Ja vi måste ta hand om våra få korallrev som vi har kvar i världen.

Skulle gärna vilja simma runt vid VIEQUES också!!!! kanske kan ta en dag ledigt från jobbet och bara dra???? heheheh

Kram

Anna said...

hehe, ja! :) Tar typ 1 dygn att ta sig dit bara, hehe...