Här skrev jag om Rebell Robban för ett par år sedan. Fram tills dess hade jag aldrig sett honom någon annanstans än på Slussen, men det har jag nu igen; och Gud vad glad jag blev när jag såg att han, med samma gamla långa skägg och slitna keps som alltid, stod och sjöng en trivsam melodi nere på sjöcafét vid mig när jag med lätta steg gled förbi på en powerwalk nu ikväll. Och sen blev jag ännu mer glad när alla gamlingar applåderade så att det ekade över hela sjön.
.
No comments:
Post a Comment