Livet med min syster Madonna:

Okej, jag älskar ju Madonna (always have, always will) och den här boken får mig knappast att ändra uppfattning om hennes enorma begåvning, musik och allt annat. Poängen av författaren, dvs Madonnas lillebror, är ju att få Madonna att framstå som en egoistisk, kall och ganska osäker person som bara bryr sig om medial uppmärksamhet och pengar. Well... för det första så är det väl ganska självklart att man måste vara lite hård och egoistisk för att komma så långt som Madonna har gjort? Var detta något nytt? För det andra så får lillbrorsans försök till hämnd och att hävda sig själv inte den effekt som han antagligen vill åstadkomma. Ett exempel: Lillbrorsan "tar kokain ett par gånger i veckan och festar ganska hårt", och Madonna anklagar honom för att ha drogproblem, vilket han menar är totalt fel och elakt av Madonna (Eh? Är det så konstigt att hon anser att han har drogproblem?) Genomgående i boken framstår lillbrorsan som den osäkra svansen som bara har hängt på och glidit fram på Madonnas stjärnglans- och sedan är arg på henne för det (Avundsjuk?).

.

Bitvis är boken dock ganska kul att läsa, eftersom man får följa Madonna genom många delar av hennes liv fram till år 2007. Var hon har bott, hur hon träffade Sean Penn och Warren Beatty, vilka klubbar hon spelade på och så vidare, men språket är så himla dåligt att jag blev ännu mer irriterad. Förvisso är det väl översättaren som är dålig eftersom jag läste den på svenska, men ändå. Slarvfel som "hon har gör" och liknande förekommer många gånger.

.

Jag var ganska fientligt inställd till boken redan innan jag började läsa den (tycker att det är så fult att sälja ut sin syster sådär bara för att hon är superkändis), och den får inga hyllningar av mig direkt. Två stjärnor av fem på boktipset, verkligen inte mer än så.