Thursday, July 17, 2008

It´s all about en liten gnutta Disciplin:

I förmiddags var jag hos läkaren för att göra en allergikontroll. När jag satt där i väntrummet i godan ro med min bok kom det in en ung morsa med sin två-årige son hack i hälarna. Ungen var helt hysterisk och morsan pratade konstant med gäll röst. Gabriel nej, inte gå dit, Gabriel, skrik inte, Gabriel prata med mig, Gabriel vad vill du ha för mat? du får välja precis vad du vill! Lilla Gabriel med stora, bruna ögon svarade att han ville ha blå mat medan han pillade på en fläkt som mamman sa var trasig. Blå mat, vaddå blå mat?, svarade mamman medan Gabriel pillade vidare på fläkten. Akta Gabriel, den kan gå sönder. Gabriel, det här är en nummerlapp, kan du säga nummerlapp? n u m m e r l a a a a p p, men Gabriel vad vill du äta då? Vill du äta pizza?
.
Gabriel började ge sin mamma låtsasmat; Här får du ett äpple, här får du en tårta - och mamman låtsades äta upp maten, vilken gjorde Gabriel stolt och lät honom spinna vidare på sin fantasi. Titta, här kommer ett tåg! sa han medan han pekade på en påhittad räls. Nä men Gabriel, här finns inget tåg, du verkar se saker som vi andra inte ser!
.
Herregud alltså, det var omöjligt att läsa boken och jag ville bara säga åt den där morsan att ge ungen en break! Låt honom sitta där still och tänka på det HAN vill tänka på.
.
En två-åring vet inte vad han förväntas svara på ett vad vill du äta? du får välja precis vad du vill! Och sedan när han svarat precis vad han vill, BLÅ MAT, så är det fel. Han pillar på en fläkt som är trasig och sen är det akta, den kan gå sönder! Han ger mamman påhittad mat och sedan när det påhittade tåget kommer, då finns det inte där.
.
Dagens barn blir ju fan helt förvirrade av alla valmöjligheter, uppmaningar hit och dit, de får bestämma allt, men ändå inte. Är det så farligt att ge barnen lite disciplin, låta deras fantasi flöda, och samtidigt bestämma vad som är bäst för dem att äta till lunch?
.

3 comments:

foxy said...

Sådär tycker jag att det är överallt tyvärr.. Många VEEEEET verkligen inte hur dem skall uppfosrta sina barn. Vissa föräldrar skulle verkligen haft pedagogik i bagaget..

pim said...

jösses vilken jobbig unge..och förälder..suck

annaluna said...

Ja, alltså; min poäng var ju att det var FÖRÄLDERN som var jobbig, inte ungen i sig. VAd jag menar är att det var ju mammans motsägelsefullheter som gjorde ungen helt förvirrad, osäker och jobbig!