Ett urval minnen från jan-mars 2007:

Eftersom jag satte in lite bilder från Puerto Rico nyligen, fick jag lust att göra ett urval från vinter 2007 som spenderades i Buenos Aires med ena systern, som de flesta redan vet och bilder de flesta redan sett, men ändå. Julieta Venegas som var riktigt stor med sin hit Eres para mi då och som jag precis lyssnade på, påminde mig så mycket. Jag hade glömt att jag ens varit där. 10 veckor i Buenos Aires? Det känns totalt avlägset. Kanske kan mitt lilla hop-plock påminna mig.
.
Jag försöker minnas...

...alla utflykter; här till Tigre den varmaste dagen ever. Cristobal, Ylva, jag och paraguayanen åkte båt i floddeltat
...alla (få) stunder på stränderna i Colonia del sacramento, Uruguay, där vi var några dagar i februari...syster och fåglar i Uruguay

...alla parkvandringar, här i Palermo bland kattbajs och miljoner myggor

...alla underbara väggmålningar

...allt häng med Ceratis trummis Sama (och Laura, argentinsk kompis från Puerto Rico-tiden), vilket känns mest overkligt av allt

... Evita Perons grav på kyrkogården i Recoleta

..lyftkranarna i Puerto Madero, hamnen i Buenos Aires

...El obelisco, på världens största aveny; 20-filiga avenida 9 de julio

...utflykten till San Isidro

...alla långa promenader för att komma till rätt tunnelbanestation...

...no jodan con Peron! -utanför El congreso, längst ned på vår gata, alltid något på g

...utsikten från vår balkong i lägenheten som vi hyrde - tornet som kryllade av fladdermöss

...torget vid El congreso, där vi alltid köpte empanadas

...att se Gustavo Cerati live, tillsammans med 200 000 till där vi höll på att kvävas och bli nedtrampade efteråt, but still - a dream coming true

...allt häng på vår balkong, avenida de mayo. Här med Victor efter mate-drickande ...allt systerhäng i Puerto Madero

...alla hostallfester, även fast vi aldrig bodde på det där- eller något annat hostall- i Buenos Aires

...alla pingismatcher på hostallet vi aldrig bodde på

...systrarna som lyssnar på Hugo Chavez tal på stadion

...Hugo Chavez håller tal - Sudamerica para los sudamericanos

...alla engagerade porteños, (Buenos Aires-bor)

...systrarna på avenida de mayo, på en av alla karnivaler, här innan vi anfölls av skumflaskor från grannar och okända

... Palermo Hollywood

...syster i parken utanför Puerto Madero

...systerhäng i La Boca
..

(Var jag verkligen där?)

.

It´s all about that I kept My Word:

Alltså, det är meningen att jag just nu ska sitta och tentaplugga, men vad gör jag? Jo, läser igenom egna gamla blogginlägg, kommer på att jag inte har lyssnat på mina favoritskivor på hundra år och bara måste rota fram dem och sjunga med högt, högt till Julieta Venegas (och snart Cerati, Tego Calderón, Maná och Don Omar - de två sistnämnda nästan bannlysta för puertoricaner), leka med min SodaStream jag fick av M i torsdags och skjuta upp pluggandet bara lite till.
.
Igår var vi på 30års-fest och som ni kanske kan ana er till genom fotot drack jag ett par drinkar (vem kan motstå en gratis blue lagoon?), men vaknade ändå idag totalt bra och ja, jag har hållt mitt ord om att bli seriös sedan tre år. Jag fattar det knappt själv. Ni får tycka att jag är hur tråkig ni vill, men jag skiter i det. Enda gångerna det har gått lite vilt till sedan dess är väl nån gång på Puerto Rico 2006 och Buenos Aires 2007, men ändå aldrig sådär. Festen påminde mig iallafall om old times, när det var latino-fester och Juliana que mala eres och Maná ur högtalarna, när jag tjattrade på spanska hela kvällen och fick det där bästa av Sverige - det lugna, fina landet med urskogarna, fast med sydamerikanska fester och latinomusik så fort jag ville. Jag saknar det lite faktiskt, de gamla dagarna när jag fick lite av allting. Att vara seriös har sitt pris.
.

Ett par anledningar att vara Seriös:

Det finns väl många anledninga att bli seriös och sluta supa sig redlös, men här är två av dem:

.

Obs - det är inte personen på bilderna som har skrivit blogginlägget.
.

24 oktober trough Some Years:

Jag visste att det var något speciellt med den 24 oktober. Därför satte jag mig och letade i gamla bloggar för att hitta Det Där, och oj, den 24 oktober för tre år sedan var Dagen Då Jag Bestämde Mig För Att Bli Seriös, kanske den största utmaningen av dem alla. 24 oktober 2002 Jag har just gjort mitt sista läkarbesök inför greencardet. Det gick bra och jag har inget konstigt, "inte ens lite AIDS", som min läkare uttryckte det, haha. Igår var jag på ett latino-party i Flempan, för de som pluggar spanska på Universitetet, och det var bara spansktalande där från hela världen . . 24 oktober 2004 Direkt efter jobbet på sjukhuset hämtade pappa mig och vi kollade på lägenheten i Ulriksdal. Ska TACKA JA med tanke på att 33kvm innebär 10kvm mer än vad jag har nu i studentlägenheten, och per år sparar jag ca. 16000 i hyra :) På kvällen åkte jag hem till min gamla gymnasietkompis S J i Stavsnäs (Bussen tog 1h från Slussen i ultrafart, trodde att jag skulle dö pga hastigheten på minivägen i skogen i all dimma). Vi stod mest och kramades hela kvällen och tjuvrökte + drack vin. . 24 oktober 2005 Ni är mina vittnen på att jag aldrig mer får bli full. Det går bara inte. Inget mer Berns, skumpa i VIP-rummet och hemma vid 05. Inget mer som igår och som så många andra kvällar. I´m done. Det är dax att bli seriös.

It´s all about Detox:

Yogi tea Detox från hälsokostbutiker är det absolut godaste the:et jag druckit i hela mitt liv. Ni bara måste prova det. Jag är hooked! Yogi tea och fryst mango, finns det något bättre?
Medan jag drack det här måste jag ha detoxat typ hela min hjärna, eftersom jag kom fram till att:

• Jag tänker inte prioritera stegtävlingen på jobbet längre. Bye-bye plats 1.
• Jag ska göra högskoleprovet nästa termin. Sist var 12 år sedan och det gick uruselt, det kan väl knappast gå sämre?
• Allt har en mening. Hur det än går, så får jag utgå ifrån att det är ment to be.

Undrar vad som händer om jag dricker det där the:et varje dag under några månader? Dax att göra mig en kopp medan jag pluggar med sprängande huvudvärk.

.

It's all about a little (?) Comment:

Så typiskt jurister - spana in titeln på boken jag läser just nu. En kommentar.
Sen när blev en kommentar en text på 600 sidor?
.

It´s all about Boricua Memories:

Jag har lite Puerto Rico-saknad och eftersom den mesta av min tid där tillbringades utan digitalkamera, men med mängder av riktiga foton tagna, kommer här bara en sammanfattning från 2006. Bilder saknas från tusentals ställen från tidigare år; Culebra, Cabo Rojo, Pinones, Manatí, Arecibo, Aguadilla, Luquillo, El Yunque, Río Grande, Ponce, Cayey, Fajardo osv, men de bilderna är i mitt fotoalbum och framförallt forever in my heart.

.

Torget i Caguas - Janinas och Pedros kaffevagn Kaffe&Mjölk samt personerna i fråga på bild.
En Medalla light i Viejo San Juan med Chemi, som jag bodde hos år 2000.
Humacao.
Kväll i Río Piedras där jag bott på många olika gator år 2000, 2001, 2003 & semester 2006.
Coconuts på ön Vieques. Första gången på Vieques juni 2001, andra juni 2006.
En av Vieques underbara snorkling-stränder.Strand på Vieques i spöregn. Jättesköldpadds-ägg till höger.
En vilsen Iguana på Vieques.
Flamboyan - ett typiskt Puerto Ricanskt träd. "Puerto Rico es la tierra de coquies, flamboyan y ay bendito" -sa en man till mig då jag jobbade som wedding cordinator på Carnival, San Juan.
Storm på gång över Vieques.Jorge och hans bebis Adrian Marcos i deras hus i Gurabo. Snart blir han pappa igen!
Kväll i Viejo San Juan. Dax för lite poesikväll på Neyorican café.

Promenaden i Viejo San Juan längs vattnet by night.
Welcome to The Beach, San Juan.
Ocean Park, San Juan.
Sneak Out ungefär mitt i city, San Juan.
La tierra del borinquen; Puerto Rico!

It´s all about mina Senaste-Västvärlds-Irritationsmoment:

• När någon på t-banan eller arbetsplatsen sitter och visslar en glad melodi, gärna typ klockan sju på morgonen med lagom falska toner.
• När någon blonderad pudelliknande typ har mobilen på högtalartelefon på t-banan och pratar vilt och brett om vilket svin han är alltså liksom ba mellan tugummibubblor som smäller och parfym-moln som stinker. Gärna en fredag runt 18, då man är sådär extra pigg och glad på väg hem från jobbet med total huvudvärk och torra ögon. (Fattas bara en visslande man bredvid på andra sidan).
• Att det är hål i mina skor, så att de blöta löven jag givetvis ska kliva på hela tiden gör att kallt vatten sipprar in, samt att de sliter sönder alla strumpor på ena hälen, och ändå fortsätter jag att använda dem och strump-förrådet minskar i rekordfart.
• När boken finns inne på biblan, och därför kan man inte reservera den, men i själva verket är det någon sniken wannabe jurist som gömt undan den för att ha den i fred.
• Att det började växa svampar i min planta. Är det kanske bättre att inte köpa Eldorados blomjord i fortsättningen?

Over and out.

.

It´s all about Goda Grannar III:

Efter badminton och pingis på fredagskvällen satte jag mig ned vid köksbordet och skrev ett brev till grannen Rune, eftersom jag fick extremt dåligt samvete över mitt klagande då han lider av ledvärk, nedsatt hörsel och är 82 år. Lika fint ihopvikt som hans och med hans eget gem la jag ned lappen i brevinkastet och hoppades att han skulle svara nästa dag. Idag är det söndag och jag har inte hört någonting, varken tv:n på den sedvanliga höga volymen eller en liten lapp i brevinkastet. Tänk om jag har berövat honom den sista glädjen i livet? Är jag plötsligt den dåliga grannen?
.

It´s all about Goda Grannar II:

Somliga går i trasiga skor, och jag är en av dem, sparkandes på gula och röda löv, känner hur det blöta sipprar in och gör foten kall, men ändå går jag där efter att ha lämnat en lapp i grannens brevinkast eftersom han har tv:n på högsta volym jämt efter 22 och innan 07, förväntar mig en fight som där jag bodde innan, där it was all about arga lappar i porten och tårar i tvättstugan, men får istället en fint ihopvikt lapp tillbaka där det förklaras att jag är 82 år, hörselskadad och mina ojämna sovvanor beror på ledvärk men jag ska inte störa er mer, och jag får såklart dåligt samvete då tv:n säkert är Runes enda nöje och måste skriva en ny lapp till svar. Undrar om han svarar lika fint på den? Vi kanske kan bli lapp-i brevinkastet-kompisar?
.

It´s all about Adventures:

Jag har hittat en blogg som får det att skära i hjärtat av saknad, som får mig att slitas mellan utmaningen att vara på samma ställe, plugga, jobba, vara duktig, och att slänga mig iväg på nya äventyr. Jag är redo för mer nu, inte som då, att bara åka utan någonting och bo bland kackerlackor och hänglås på dörren, utan som jag hade velat ha det då, som jag hade haft det om jag hade varit lite äldre, lite mer erfaren, lite smartare. Men samtidigt, om jag hade varit lite äldre, lite mer erfaren, lite smartare, hade jag aldrig åkt då, aldrig sett det jag såg, aldrig känt det jag kände. I have to go back.
.

It´s all about Vertigo:

Eftersom vi oväntat fick sluta tidigare idag i skolan satt jag och kollade igenom underbara små videos från Sicilien i somras med M och förundrades över allt vi hann med på bara en vecka.
.
Det här klippet är dock Mitt Värsta Minne.
.
Medan M glad i hågen (fast med inre skäck visade det sig senare) filmade den minimala stigen med ett typ tvåhundra-eller mer-meters stup rakt ned på sidan hade jag kravlat mig upp i "skogen" och satt och grät medan jag krampaktigt höll mig fast i typ grässtrån eftersom jag drabbades av akut vertigo. Så här i efterhand fattar jag inte ens hur jag vågade gå såpass länge på de hala stenarna bara några decimeter ifrån stupet utan att få panik. Det extra läskiga var, att när vi kommit ner från La Rocca där detta alltså filmats, började det spöregna och hagla. Och gubben som satt och vaktade ingången tog allas nationaliteter rutinmässigt innan man gick upp eftersom det kan försvinna folk däruppe då det är oväder och sånt. (Ibland vill jag liksom inte förstå italienska även fast jag för det mesta gör det).

Ps. Även om videon i sig förvisso är helt odramatisk så kändes det inte odramatiskt inombords.

.

It´s all about that you Have To Do This:

Jag måste sno detta av Egon, med modifierad fråga 5. Jag fattar ju själv att inte så många läser min blogg just nu, men ändå. Please? Om ni visar att ni läser kanske det sporrar mig att skriva bättre. Eller iallafall ...mer.
.
1. Vad pysslar du med om dagarna?
2. Hur länge har du läst min blogg?
3. Känner vi varandra / Har vi träffats? (Hur?)
4. Vilken är den bästa boken du läst i år?
5. Din favorit-någonting just nu? (valfri kategori)
6. Vilken är din favoritblogg?
7. Önska något. Vad som helst!
.
Kiitos, moi!
.

It´s all about Färjan:

Åh nej. Jag skäms!
Om ni har sett programmet Färjan förstår ni vad jag menar.
Hur kan folk utsätta sig för sånt där?
Jag förstår verkligen varför M och jag gick av båten efter 30 sekunder när vi av någon underlig anledning hade inbillat oss att vi skulle åka på kryssning till Åbo.
Alltså, nej, det är så pinsamt ibland att vara svensk.
.

It´s all about Work and my Evil Eyes:

Jag är helt slut i hjärnan efter timmar med att översätta dokument och riktlinjer på nya jobbet från svenska-engelska. Mot slutet av dagen spillde jag ut en kaffekopp över mitt skrivbord och glömde bort enkla ord såsom bevilja och bedömning på engelska, så jag tyckte att det var dax att gå hem.
.
Efter max en halvtimme hemma måste jag iväg och göra synunderökning nummer fyra på mindre än en månad eftersom jag är ett av de svåraste fallen hittills och mina pupiller reagerar inte som de ska och ena sekunden har jag astigmatism och nästa inte. Till min lycka var optikern igår en ung, glad tjej som avslutade timmen med att säga ikväll ska jag hem och läsa på om pupiller innan vi fortsätter imorn! Vilken underbar optimism!
.
Själv är jag halvt förstörd efter grupparbeten, uppsatsinlämning, nytt jobb, farmor-sorg, stegtävlingen (som jag efter en månad fortfarande ligger etta i av ca 140 pers), universitets-seminarier på kvällstid och annat. Jag vill bara att terminen ska ta slut.
.
.

It´s all about The States:

Min ena lillasyster åker till San Francisco nu i oktober och åh vad jag är avundsjuk. Jag var där för tio år sedan med pappa och susade fram i cable cars, åt räkor i Fishermans Wharf, gick över Noble Hills, kollade böcker på City Lights, åkte över golden gate till Sausalito, under golden gate runt Alcatraz, åt supergod pizza och superäcklig fisksoppa, såg sjölejon och Gay Pride, var upp på Twin Peaks med utsikt över hela staden, gick i Golden Gate Park och var till den japanska trädgården, käkade mat i China Town, gick upp och ned för världens krokigaste gata (Lombard street), besökte vaxdocksmuseum, jag läste Jack Kerouacs On the Road och som avslutning blev vi skrämda av buskmannen som senare var med i Philis och Fredriks tv-program.
.
Trött som få åkte vi vidare efter några dagar till Rochester i New York State för att hälsa på farmors kusin och hennes man; såg kolibris och fyra kyrkor i en och samma korsning, åkte förbi Finger Lakes och kände stanken av överkörda skunkar, drog på oss gula regnrockar och gick under ett fall i Niagara Falls, svettades och åt glass, hann med en timme i Kanada och såg stället där det antagligen mest kända fotot någonsin på Marilyn Monroe är taget - där hennes vita kjol blåser upp. Ännu mer trött hälsade vi på släktingar, varav den ena inte kunde sluta stratta och visade sig ha en störning, åkte till ett runt hus och såg på modellplansbyggen och åt nybakad bröd varje morgon direkt från bakmaskinen som inspirerade pappa att köpa en egen i Sverige.
.
USA, åh, USA...det känns lite som en outtalad restriktion att man inte får älska USA, but I do. Alla ställen jag varit på i USA är så speciella och har så mycket att erbjuda; Tempot och storheten i New York City där vi på en vecka fick ihop en lång Crazy People List, den softa attityden och de coola husen i South Beach Miami, Puerto Rico som är mitt andra hem, US. Virgin Islands och New Jersey med sin baseball. Niagara Fallen! Upstade New York! Och San francisco, San Fran! Vilken pärla!
.
I wanna go there again!

It´s all about Hair:

Jag har klippt av håret framför spegeln, tagit en lugn helg sedan begravningen och beställt dyra hårprodukter på nätet utan alkohol (alkohol torkar ut, och jag har redan extremt torrt hår).
Nu jäklar ska jag göra allt för att återvinna mitt hår. Alla tips mottages gärna, men inte sånna vanliga som vitaminer, rätt kost, silica och inpackning, utan gärna specialare á lá kaffe i håret, en kur av ägg och öl eller liknande ovanligheter som ger resultat.
.

My State Of Mind:

Alldeles för mycket saker som snurrar runt. I just need some peace and quiet.
.

It´s all about that Last Goodbye:

Idag är det begravning.

.

Min fjärde någonsin vad jag kan minnas (säkert var jag på min morfars också då jag var bebis), vilket betyder att jag har varit relativt beskonad i mitt liv. Den här känns dock annorlunda, eftersom farmor stod mig så himla nära. Riktigt rungt känns det och jag vill bara att den här dagen ska vara över, samtidigt som jag inte rktigt vill säga hejdå en sista gång. Vi kan väl åka förbi farmor och hämta upp henne så att hon kan sitta bredvid oss på begravningen?

.

Igår ringde jag till farmors kusin i USA, som pappa och jag hälsade på 1998 samt även träffat i Sverige, och det är alltid vid sånna tillfällen det känns extra tungt.

She passed away.

Klump i hjärtat.

Gråt bakom ögonen.

Kan inte tro själv att det är sant.

Och gamla människor som alltid förstår på ett helt annat sätt, som vet att nästa gång är det kanske deras tur och vissa verkar sådär overkligt redo på något sätt, och de klarar av att säga Im so sorry och sedan fråga but how are you doing Anna? How old are you now? 27? You should be getting married soon then.

.

Mitt mål är att le åtminstone en gång när de spelar Christer Sjögren i kyrkan när vi går ut, för han var farmors idol och det låg alltid ett kasettband med honom på nattuksbordet.

.

.

It´s all about All Those Things:

Det är så mycket saker som påminner om farmor.

..

De röda grytlapparna i köket som hon virkat.

Vitlökspressen jag använder var och varannan dag.

Huvudkudden jag sover på varje natt.

Örngottet med ett hjärta.

Den elektriska värmekudden jag har när jag har ont.

Gudkedjan med guldhjärtat.

Pajformen jag alltid gör paj i.

Det fina fotot när hon var 21 år.

Det gula kasettbandet som jag sjunger på när jag var 4 år som vi skrattade sjukt mycket åt i juli. Tillsammans.

Några högklackade skor som är precis för små.

Dagboken med 5 år att skriva i, som jag fick 1990 och där jag 2007 skrev "Jag saknar farmor, som hon var när jag var liten".

Och allt annat.

.

Jag tänker på dig varje kväll farmor, och igår när jag var i köket stängdes min tv av mitt i något töntigt program. Jag trodde att det var du som ville säga mig något, men när jag kom in i rummet var det ingen där. Var är du?

Jag saknar dig.

.

It´s all about a Comment II:

Jag fick svar på min fråga angående kommentaren att jag skulle skaffa bra glasögon. För det första: vem är du som är anonym?
.
För det andra har du missförstått hela mitt inlägg om att jag hatar glasögon. Det handlar naturligtvis inte om att jag skaffar dåliga glasögon med fel styrka med flit. Jag har alltid fått rätt styrka innan och jag ska byta de jag har fått nu. (Jag fattar inte ens hur jag kunde gå till SpecSavers igen efter att de glömt att ringa mig sist då jag skulle på undersökning och ingen optiker var där, en Lucia-morgon). Poängen är dock den att jag avskyr glasögon på grund av exakt alla de anleningar som andra har skrivit i sina kommentarer här; de blir immiga, när det regnar stör det, man kan inte träna med dem, inte pussas med dem på man måste vrida på hela huvudet osv. Och linser måste man hålla rent, ta av och ta ur, kan inte lägga sig och vila med dem (såvida man inte har silikonlinser, vilket mina ögon inte klara av). Och sedan att jag ska vänja mig. Så okej, om jag inte har vant mig efter 10 år (jag fick glasögon 1998) - hur lång tid föreslår du att jag ska vänta innan jag vänjer mig? Det vore spännande att få veta om du jobbar åt SpecSavers :D
.
Alltså; ögonoperation är det enda alternativet.
.
Förövrigt hade jag tänkt att skriva ett inlägg om något helt annat senare, när jag har något att skriva. Just nu är jag hemma grymt förkyld och är helt yr i bollen.
.

It's all about a Comment:

Jag fick en kommentar till mitt inlägg om att jag varken gillar glasögon eller linser..:

.

Anonymous said...

Finns ett alternativ till - skaffa BRA glasögon och VÄNJ dig vid dem....

.

Så jag undrar...är kommentaren ett skämt? Hur skaffar man dåliga glasögon? Typ slipar glaset själv eller? Och - jag kan aldrig vänja mig vid att glasögonen alltid finns där, och ska jag ha dem på ett träningspass måste jag sätta fast dem med en snodd på nått sätt, det går inte att ha solbriller över dem, det blir imma på dem och det kommer regn på dem. Så; kan du som skrivit kommentaren förklara vad du menar? Annars får jag tolka den som ett skämt, vilket det låter som.

.

It's all about Irritation:

Imorse blev jag irriterad på Metro när de hade en "artikel" om Matmissar vi minns. Den saken som störde mig mest, förutom att jag faktiskt tyckte Vanilla Coke var helt ok, var vinägerchips. VA! Den största missen var snarare att sluta med vinägerchipsen. De var mina favoriter och många andra jag pratat med håller med om att de var skitgoda.
.
Jag har irriterat mig på ganska många saker på senaste, och jag tror det hänger ihop med min stress. Jag vet att jag pluggar och jobbar för mycket, men det var okej tills min farmor gick bort och jag plötsligt märkte att jag inte längre kan somna på en gång när jag lägger mig. Istället ligger jag och vrider och vänder på mig och irriterar mig på ljus som kommer innanför persiennen, en smula i lakanet, måste springa upp och stänga dörren till köket, kommer på att jag glömt vattna blommorna, osv osv. Jag börjar längta till nästa termin nu, då saker förhoppningsvis lugnar ner sig.
.

It's all about Evil Eyes:

När jag var typ 18 skaffade jag glasögon, bara det att jag hatade att ha glasögon så jag skaffade linser några år senare efter att jag hade glömt mina glasögon på en buss i Miami och skaffat nya i Bolivia (som jag ett par år senare råkade sätta mig på i Buenos Aires då jag hade fått hornhinneinflammation och inte kunde ha mina linser och således inte såg ett piss på vår hela vistelse i Uruguay) I vilket fall; Ett jävla meck med linser, så jag började hata att ha linser och nu har jag skaffat glasögon igen och minns plötsligt varför jag en gång skaffade linser eftersom jag hatade glasögon. De nya glasögonen är för starka, eller har något brytningsfel som jag inte har, för alltind blir utdraget. Så; jag hatar linser och jag hatar glasögon, vilket bara ger mig ett enda alternativ: Jag måste spara pengar till en ögonoperation.
.

It´s all about thats it´s just a See You Later:

En puertoricansk vän sa till mig en gång; this is not goodbye, this is just a see you later.
.
Så ska jag försöka tänka nu.
.

It's all about that Världen Fortfarande Inte Har Stannat:

Världen rör sig fortfarande.
Farmor har inte hälsat på mig än, trots att jag bett om det.
Var håller du hus?
Jag gråter på kvällen och saknar pappa, och just då ringer han igen, fjärde eller femte gången vi pratar samma dag, och jag är så glad att jag inte tar för givet, att jag har en pappa som bryr sig så mycket.
.
För ett tag sedan sökte jag ett jobb där jag tyckte att annonsen var skriven direkt till mig. Sedan kallades jag till intervju. Tre valdes sedan ut för ytterligare intervju, och jag var en av dem. Trots sorg i hjärtat log jag utåt och när jag gick dit, och efter bara tjugo minuter på företaget sa de att de skulle höra av sig i början av nästa vecka.
.
Några timmar senare ringde telefonen och jag hade fått jobbet.
.
1/10 kommer jag bla annat att vara juristassistent på ett läkemedelsföretag 35minuter promenad från mig.
.
Det känns bra, men konstigt. Jag trivs så bra på Sun men from just 1/10 vet de inte hur mycket de kommer behöva mig och jag behöver jobba 50%, vilket nya jobbet innebär, så egentligen är det perfekt. När min sorg över farmor har lagt sig kanske jag kan släppa den här ångesten som ligger där bakom hela tiden och se framåt. Jag gör mitt bästa, för man kan tydligen inte göra mer än så.
.

It´s all about that I cannot Understand:

En molande ångestkänsla som inte försvinner vad jag än gör ligger där och gnager och försöker få mig att förstå att hon inte kommer tillbaka.
.
Pappa, syster och jag äter Sushi i Sundbyberg efter en promenad och jag har tagit ledigt från jobbet, pappa somnar på min säng och det är skönt att inte vara själv, jag går två timmar promenad till Hagaparken och tillbaka och känner mig ensam, ute är det kallt och rått, och världen har fortfarande inte stannat. .
.
Farmor, kan du inte komma och hälsa på mig i natt snälla? Jag behöver veta att du har det bra, att man inte försvinner när man dör, att du fortfarande finns vid min sida.
.
Idag fick jag samtidigt ett litet kort på posten av mormor med en tremånaders prenumeration av DN, för andra gången på ett år. Mitt i min sorg är jag ändå glad att mormor fortfarande är min mormor och lever vidare med sin grishjärtklaff och kollar på Vänner klockan 19:30 varje kväll tack vare mig och njuter av livet så gott hon kan.
.

Jag kommer aldrig glömma dig farmor.

Även fast det är livets gång känns det så overkligt när det väl händer. Det mest naturliga i världen, som att födas och dö, är det som känns mest ofattbart av allt.

Varför stannar inte världen upp?

Hur kan du vara borta när alla minnen är lika levande som innan?

Så många gånger jag har tänkt på den här dagen och hur jag skulle klara mig igenom den, och så kom dagen och det kändes som jag gick sönder i bitar, och ändå sitter jag här och kan inte förstå. När du låg där så stilla med en blomma i handen och med slät hy väntade jag bara på att du skulle resa dig upp och säga smörj mig på ryggen. Jag trodde att du skulle leva för alltid, att du var odödlig, och det tror jag fortfarande.

Lilla älskade farmor, var finns du nu?

I fredags klämde du min hand med dina små, varma fingrar fast du var medvetslös, och igår var de kalla, bleka och stela.

Det var inte du.

Jag har ditt fina foto från 1943 på köksbordet, 21 år gammal och så ung och söt. Hur kan det vara du som nu ligger i ett bårhus och väntar på att begravas?

Hur kan vi aldrig mer få åka till dig och skratta åt dina skämt, skicka vykort till dig från alla resor, ringa till dig, fira påsk med dig?

Sista gången du var du, när vi var hos dig i somras, skrattade jag så mycket att jag grät, och det är de stunderna jag aldrig kommer glömma. Jag kommer heller aldrig glömma hur du kramade min hand när jag var liten och inte vågade vara vaken längst, hur du tålmodigt låg bredvid mig på madrassen på golvet så att jag kände mig trygg.

Lilla älskade farmor, jag kommer aldrig glömma dig.

.

It´s all about Minisemester:

På en ledig dag kan det bli mycket gjort. Jag har:

• Sovit ut
• Gått 1h powerwalk
• Bokat tid för synundersökning och valt ut två bågar
• Skrivit CV
• Sett på Oprah Winfrey hur en snubbe tog nytt världsrekord i Hålla Andan Under Vatten (17min 04 sek, helt jävla otroligt)
• Njutit av promenad i stan
• Tjuvringt på T & L:s porttelefon
• Ätit kycklingkebab i Kungshallarna
• Suttit på bänken ovan
• och snart bakat kladdkaka

Fler Minisemestrar tack, I really need them!
.

It´s all about Winning:

Det är Stegtävling på jobbet som gäller, och eftersom jag alltid har så stora krav på mig själv tar jag denna tävling på största allvar (speciellt eftersom jag även utsågs till lagledare). Nu ikväll är jag på plats 1 av 85 deltagare med 55 000 steg på två dagar. Jag börjar redan oroa mig för vad som ska hända om jag blir sjuk eller om någon annan kommer slå mig. Ska man nöja sig med topp 3? Jag måste inse att det finns viktigare saker än att få flest steg och flest poäng på marble lines (den dagen någon på jobbet slår mig i marble lines kommer jag behöva sitta med det spelet också i timtal). Jag måste faktiskt hinna med dubbelstudierna samt att vila lite. Hur får alla det att gå ihop? Hur sänker man kraven på sig själv? Hur ska man inse att man inte kan vara bäst i allt?
.

It´s all about Kick Off II:

Jobbet bjöd på både en och annan look alike under kvällen, och här fick min kollega äntligen chansen att prata med jobbets Hasse Aro-kopia i baren medan Alcazar uppträdde:

.

It´s all about Kick Off:

Igår var jag på Kick Off med jobbet och blev riktigt imponerad. Jag hade en superrolig kväll med god mat, känsidar som uppträdde, massa skratt och gratisdrinkar med världens bästa kollegor.

.

Vad jag däremot kom på är att jag återigen nästan kan kalla mig på väg att bli vuxen:

..

1) För att jag inte kunde Alcazars texter utantill när de uppträdde

2) För att jag kunde sjunga med i Eric Gadds gamla låtar när han uppträdde

3) För att jag gav bort drinkbiljetter

4) För att jag lämnade en halvdrucken drink eftersom jag redan hade druckit 2 stycken

5) För att jag sa till mina yngre kollegor att jag hoppades på att DJ:n skulle sätta på en schysst platta och att endast de skrattade åt uttrycket, inte de äldre- för det är ju så man säger

6) När jag började gäspa vid 22

7) När jag tackade för mig för att ta sista pendeln hem

8) När jag använder uttryck som Det var i grevens tid

9) När jag kan göra The Mc Hammer moves (ok, inte så vuxet, men from the good old days)

10) När jag ställde klockan på 9:30 och gick upp för att tvätta och storhandla på Ica Maxi dagen efter och trots att jag hade skitroligt ändå njuter av att vakna utan att vara bakis och få utnyttja lördagen med ärenden och en massa promenader

.

It's all about that a No not always is a No:

Jag blev så satans arg när jag läste Metro imorse på väg till jobbet. Därför räcker det inte att säga nej. En kille och tjej hade haft ett förhållande tidigare, och sedan hade hon som vän sovit över hos honom i trosor och BH. Hon hade upprepade gånger sagt nej till sex, vilket killen även berättade för rätten. Han sa även att "hon försökte hålla ihop benen men inte så starkt" samt att "det blev lite fel denna gången". Förutom detta talar det emot kvinnan att hon väntade till nästa kväll innan hon anmälde våldtäkten. Sammantaget var kvinnan inte trovärdig. Dels för att hon väntat med anmälningen, dels för att hon hade påstådda skador och dels för att hon faktiskt hade lagt sig i sängen i bara underkläder.
.
Återigen: Kom fan inte och säg att Sverige är jämställt. Vi är helt efterblivna när det gäller kvinnosyn och rätten till vår egen kropp. Ett nej är ett nej, och att inte knipa ihop benen så starkt..? Då är det alltså fritt fram? Knip ihop benen hårdare nästa gång tjejer, annars får ni skylla er själva! Och förresten är det ju synd om de som våldtar, de behöver hjälp för de har ju en snedvriden kvinnosyn. Är det inte så, att det är just sånna här domar som lär killar att det inte är våldtäkt om en tjej inte kniper ihop benen starkare? Den här domen fullständigt skriker ut att det är okej trots att en tjej säger nej.
..

It´s all about Art:

Idag var jag på Benny Ekmans utställning på Galleri Greger. Jag är egentligen inte så mycket för konst, men Benny Ekman är min absoluta favorit och jag har en tavla (kopia, fattig student som jag är) uppe i köket, ett porträtt av mig samt en illustration av en haiku min pappa skrivit -vilken faktiskt föreställer mig som barn. Om ni har vägarna förbi Mariatorget (Stockholm) nu i veckan mellan kl 12-18 bara måste ni spana in hans grymma konst!

.