090909 at 09.09 pm

När jag var liten sparade jag på datum och klockslag som liknar det idag. Jag skrev ned dem i en bok med knaggliga barnstreck, olika färger, entusiasm och samlarglädje. Jag har gamla blad fyllda sida upp och sida ner med följande "22.22, 11.11, 12.34, 22.22 igen" osv. Bonusar var såklart balla datum kombinerat med klockslag; typ "89.08.09. Kl. 08.09". Målet = så många siffror lika som möjligt. Jag kunde sitta och vänta i flera minuter på att klockan skulle bli just 22.22 (fattar dock inte vad jag gjorde uppe så sent ibland? Var det bara för samlingens skull?). Hade den här dagens datum och klockslag kommit då hade jag väl typ svimmat.

.

But...why? Varför var det där så otroligt häftigt som liten? Precis som man ville plinga när man skulle gå av bussen eller blev överlycklig av smäll-plast och kex blev godare om de var formade till figurer. Tänk vad mycket saker som var grymt häftiga när man var barn, som man nu knappt ägnar en axelryckning åt, som man knappt ens ser.

.

Jag hyllar i vart fall dagens datum och klockslag till min barndom.

Hantverkarna From Hell part III:

Jag tänkte uppdatera er lite i om hur det har gått med Hantverkarna From Hell som förstörde M:s badrum. Pengarna tillbaka och ersättning för allt förstört blev det ju tillslut, och efter många om och men närmar sig nu badrummet sitt slut - tack vare andra hantverkare.

..

Idag var vi och beställde alla vitvaror till både kök och badrum (jag säger vi eftersom även om M betalar så är jag med och väljer allt och lär väl..."vara" där typ jämt), så snart är badrummet som sagt helt färdigt med duschkabin, stor spegel på väggen över tvättställ, tvättmaskin och torktumlare. Rätt snyggt hittills va? Iallafall jämfört med gamla bilderna som kan ses om ni klickar på länken ovan i blått.

.

Högstadie Reunion- Check:

Gamla klassisarna Petter (som nu fått stipendium att läsa masterprogram vid Cambridge), Rebecka (lärare), jag (odefinierad) och Anders (gift civilingenjör).

.

Jag var som en duracellkanin igår, helt till mig över återträffen; antagligen för att jag endast minns högstadiet med massa värme och bra saker. Vi var bara typ 10 pers, men båda våra lärare kom och jag blev nästan tårögd. Fatta att de såg likadana ut ännu, och att båda idag är rektorer.
.
Saker som kom upp är att den ena läraren (den manliga) kastade en stol en gång på den kvinnliga (som var fransk revolutionär, typ) samt att han fick fejka sitt morgonhumör under tre års tid; Han var egentligen skitsur men fick låtsas vara glad. En realitycheck var att han var då lika gammal som vi är nästa år, och vi tyckte hela tiden att han var supervuxen - men är vi vuxna nu? Knappast.
.
Jag skrattade typ hela kvällen och påmindes om klassresan till Prag i 9:an och hur vi glömde kvar en kille där och Franska Revolutionären var skitförbannad, medan den manliga skramlade ihop pengar av oss och åkte tillbaka och hämtade han vi glömde. Jag kom plötsligt ihåg hur vi besökte ett koncentrationsläger och guiden blev skitsur på oss för att vi alla 50 elever sov under en svartvit film de visade om nazismen. Sedan fick jag en snigel i min sallad. Jag tänkte på allt roligt vi gjorde och hur fruktansvärt bra mina högstadielärare var och hur mycket jag fortfarande tycker om alla gamla klasskompisar. Det var som ingen tid hade gått. Åh, jag önskar nästan att det var nittiotal igen och att jag hade läxor i Tema Universum precis som då och att jag skulle sätta mig vid skolbänken igen i Den Skolan.
.
Högstadiet, det var tider det.
.

Högstadie Reunion Tonight:

Teddy, då förvisso namnlös, och jag som 14 eller 15-åring efter att jag klippt av mig allt hår själv. Sedan dess har jag försökt spara till långt...Yey!
.

Shit, ikväll är det Högstadie-reunion light-version, ett glas på Pontus By The Sea med gamla vännerna som egentligen känns som vänner än idag hur lång tid som än har gått. Jag minns 60 personers för och efternamn fortfarande, vissas födelsedagar och lukter. Hälften gick jag i samma klass som i 9 år. Ska man komma osminkad och relaxed eller värsta fixad? Jag har inte bestämt mig men måste dra hemifrån om en timme.

.

Fick precis veta att min barndomskärlek från 5:an, han som var halvgrek, hade en iller och ville bli pilot, inte kommer, för han var tvungen att åka akut till Milano. Han är nämligen pilot idag.

.

Det blir spännande det här!

Världens Under part 1:

Syster och jag turistar i Machu Picchu, 1 januari 2005

,

Jag sitter precis och tänker på hur cool världen är, på hur mycket det finns att se och hur annorlunda man ser på allting när man väl har har sett bara en liten bit av allt det där som finns att se. Medan jag sitter här i mitt kök går några alpacas och betar på Machu Picchu, där inca-indianerna byggde en hel stad för hundratals år sedan. Ofta blir jag så överväldigad av världen att jag inte vet var jag ska ta vägen. Machu Picchu är ett av de ställena jag varit på som fått mig att tappa andan (och då menar jag inte bara för höjden över havet...)

.

It's all about att jag vann!

Dolce Delinda hörde min bön om att jag är i akut behov av hårhjälp pga allt hår jag tappat senaste åren, så jag vann hennes tävling och hämtade idag ut kittet ovan bestående av värsta jätteflaskorna med repair hårvård. Yey! Jag har nämligen dessvärre inte råd att leva på Joico forever, åtminstone inte så länge jag är student. Thank you Delinda!

It´s all about lite Lyx efter jobbet:

Ibland måste man ju få ta sig lyxdagar (mamma inspirerar mig alltid till vardagslyx), så idag efter jobbet har jag gjort följande...

.

...Shoppat två par jeans på Sisters, mysiga höstvantar på Åhléns och lyxig kokos-bodyscrub på Body Shop. (Jag hade faktiskt rabattkuponger till allting, hehe...)

...Beundrat djungeln utanför mitt köksfönster - men det är egentligen ännu grönare åt andra hållet där jag har min balkong.

...Bakat chokladkaka med cashwenötter och frosting...(eget recept; what else?)

...Och nu dax för lite yogi-te, lyx och pluggande - dessa böcker känner jag typ utan och innan vid det här laget, men de kommer alltid till användning under min utbildning inför varje miniuppsats. Måste bara komplettera med lite ny inför varje termin, länge leve biblioteken!

It's all about Konditori Lyran:

Igår åkte mamma, min ena syster Y:et och jag till Konditori Lyran vid Mälarhöjden. Byggnaden är sådär 1800-talsvacker och både Selma Lagerlöf och Henrik Ibsen har hängt där back in the days. Vi satte oss längst ut med utsikt över vattnet och oj, vilken utsikt sen! Bara den var ju värd hela besöket. För mig är sånna där saker dessutom en sån otrolig lyx att ni inte ens kan ana. Stockholmsbor (och andra), ni måste åka dit!
.
Tack mamma för en underbar lördag med mysig caféstund och efterföljande promenad i Solna.

Extra, extra! Supertipsen mot Svininfluensan!

Håll i hatten, här kommer Supertipsen mot Svininfluensan som jobbet mailat till mig:

.

.

Tvätta händerna ofta

Var noga med att tvätta händerna ofta och noga. Använd tvål och vatten men komplettera gärna med handsprit.
.

Hosta eller nys i armvecket

Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du slänger direkt i soporna. Undvik att täcka munnen med handen när du nyser eller hostar.
.m

Om du är sjuk - stanna hemma

Stanna hemma om du är sjuk för att undvika spridning av influensaviruset på arbetsplatsen.

.

.

Eh...jahaaa...okej... nu undrar jag bara vad det är för SLUSK som "kommit på" dessa tips? Som liksom haft en riktig snilleblixt á lá Aha! Vi börjar tvätta händerna, gärna med tvål! Och så slutar vi återanvända näsdukar, börjar täcka munnen när vi nyser och inte nog med detta, vi stannar hemma när vi är sjuka! Shit, vad jag är smart! Dax att dra till Ica och shoppa loss på tvål ungar! Ni får välja vilken färg ni vill, idag är det fest! Pappa kommer tjäna feta cash!

,

(Eller är det bara jag som har handdesinfektion hemma sedan innan och som tvättar händerna typ hela tiden tycker typ att det äckligaste som finns är när folk stoppar ner snoriga näsdukar i fickan igen?).

It´s all about en samling Toaletter:

På något sätt verkar jag fascinerad av diverse toaletter. Många gånger har jag tänkt om jag ändå hade kameran med mig... Nedan följer några jag hittat bland mina bilder, och snart kommer det kanske en bild från M:s badrum som sakta men säkert börjar byggas upp från scratch!
.

Praktiskt tjejtoa på nån bar jag inte minns vilken i Stockholm...

Ägg-toa på café i Göteborg...

Svårt att slita sig från den här toan på Fagersta hembygdsgård...

Vårt utedass i Dalarna. Egentligen borde jag ha ett foto från det vi har bredvid; det har två hål bredvid varann precis som vårt utedass i Skärgården. Det är inte tanken att göra tvåan hand i hand, utan snarare en för tjejer, en för killar...

Snygg-toa i Wien, Österrike...

Snygg-toa nr 2 i Wien, Österrike...

It´s all about De Tre Musketörerna:

Igårkväll var jag alltså på den tre timmar långa föreställningen De Tre Musketörerna på Stadsteatern med halva familjen. Jag är alltid lite skeptisk mot teatrar/musikaler eftersom jag ganska ofta inte finner just musiknumrena så överväldigande roande, och tre timmar är ju en ganska lång tid en fredagskväll om något inte är bra.
.
Men!
.
Oj, oj, oj vad BRA den här föreställningen var! Från första sekund till sista var det 100% action och hur bra musiknummer som helst, framförda av bland annat kändisar som Fares Fares och Lars Göran Persson. Jag skrattade typ konstant och blev totalt impad av alla outfits och hela scenografin. Man kan säga att de sammanfattade typ hela min uppväxt musikmässigt, alltifrån Michael Jackson, Prince och U2 till Sex Pistols och hårdrocksklassiker, och dessutom hela fem (!!) låtar av Madonna. När de framförde Live to Tell rös jag i hela kroppen...Helt ärligt var det nog den bästa teater jag någonsin sett. Jag tycker att alla borde gå och se den, men dessvärre är den i princip totalt utsåld hela hösten på stadsteatern.

Kaos i Río Piedras:

Mina i princip samtliga puertoricanska vänner har idag på Facebook publicerat diverse videos och länkar till bloggar om gårdagens kaos i studentstaden Río Piedras där poliserna gick till attack av någon för mig okänd anledning. De avfyrade något, folk puttades, någon skadades, det var rök och skrik, och nu planeras demonstration på tisdag mot polisernas våld.

Manifestación frente al Cuartel General de la Policía, martes 25
4pm...no nos quedemos con los brazos cruzados ante esto, Puerto Rico, hay que reaccionar!

De flesta av videosarna är filmade just utanför barena El 8 och Vidys, i mitt gamla neighbourhood; Vidys, där en kompis jobbade och där jag ofta åt mat och ibland drack dominikanska ölen Presidente, och El 8 där vi spelade biljard.
,
Jag tänker på om jag hade varit där, då hade jag säkert också skrikit mamabichos! Que cabrones! Grabalo, grabalo! som alla andra. Och så hade jag gått på demonstrationen mot våldet under den varma solen och tänkt vad gör alla i Sverige nu? istället för att sitta här själv en fredag midnatt med gamla ostbågar efter en superb teaterföreställning med familjen.
.
Who would have thought, who would have thought...Life is a mystery.

Its all about 15 books:

Hittade bok-utmaning hos Beatrix och Egon och sånt gillar ju jag:
.
”Fifteen books you've read that will always stick with you. First fifteen you can recall in no more than 15 minutes.”
.
Momo eller kampen om Tiden - Michael Ende
Vindens Skugga -
Brott och Straff - Dostojevskij
Den nionde insikten - Redfield
Dubbelgångaren - Saramago
1984 - Orwell
Berättelsen om Pi - Martel
Den gamle och havet - Hemingway
Stäppvargen - Hesse
Bränt Barn - Dagerman
Shantaram - Roberts
Tusen Strålande Solar - Hosseini
Låt den Rätte komma in - Ajvide Lindqvist
Människohamn - Ajvide Lindqvist
Flyga Drake - Hosseini

Eh jaha, det tog mig exakt 2 minuter (fast utan författare, de fick jag komplettera med efteråt).
.
Ytterligare 2 minuter senare: Men åh, ärligt, hade jag bara lugnat ner mig lite hade jag hellre kommit ihåg t.ex. Hundra år av Ensamhet än Vindens Skugga!

Kanske inte världens mest lyckade Skärgårds-Rehab:

Eh, det här med Skärgårds-Rehab-Learn-To-Take-It-Easy låter ju himla bra.

Två, tre dagar ensam i naturen, med skog och hav och ett hus för sig själv.

Saken är just den, att det låter toppen.

.

För mig funkar det liksom inte. Första natten la jag mig 21:30 och det blåste som fan, så alla fönsterluckor stod och slog som om någon bankade på huset, vinden ven och jag låg och lyssnade på alla ljud. Jag somnade typ 3:30, efter att ha kollat på 3 avsnitt av Dexter och en film på repeat för att koncentrera mig på något annat. Sålunda vaknade jag sjukt trött dagen efter, och i princip det enda jag gjorde, förutom att äta och skriva lite, var att plocka blåbär och lockas djupare och djupare in i snåren (ja, jag är vaccinerad mot TBE äntligen så det var nemas problemas liksom). Blåbärsplockning låter ju rogivande, men jag löpte amok rent ut sagt; blåbären var sjukt stora, större och större för varje steg bort och jag kunde inte sluta plocka.

.

Jag kom hem med 3 liter superblåbär efter mindre än ett dygn i skärgården, totalt outvilad och irriterad på att jag nog skulle ha känt mer lugn i min egen lägenhet.

,

Ps. Jag älskar skärgården och släktens hus, det är bara inte min grej att vara där själv.

Archipelago-time:

Tänkte bara meddela att jag drar ut till skärgårn ett par dagar själv (!!) nu. It's all part of my Ta-Det-Lugnt-Process. Har jag klarat X antal nätter själv i Karibien i ghettot på nedre botten med endast ett hänglås på dörren ska jag väl klara enslig, svensk natur as its best.
.
Hasta luego!

10 things I loved and Hated as a Child:

Jag på det glada åttiotalet, typ 1984

När jag var ute på långpromenad i solen nyss tänkte jag tillbaka på min barndom och vad jag tyckte om och inte då, och slogs av att jag nästan glömt bort mig själv som barn.
.

Följande saker gällde mellan 1980-1989:
.
.
10 Intressen/framtidsplaner:
- Plocka daggmaskar och fylla fickorna med dem.
- Att vi bodde på våning 4 och jag var 4 år (fatta coolt!).
- Bamse.
- Att "plinga" på bussen, det var sjukt spännande! Men en gång råkade jag plinga fast vi sen inte skulle gå av, och jag trodde att jag skulle dö av skam.
- Ha så stora fötter som möjligt.
- Bli mullig, ha rakt hår och bruna ögon.
- Flytta till Grekland. Där skulle jag bo hela mitt liv och gifta mig med en grek som körde moppe.
- Bli flygvärdinna alternativt författare (skriva på skrivmaskin var typ det roligast i världen).
- Sjunga med min hesa, kraxande barnröst och gärna spela in det på kasettband.
- Fylla 30 år.
.
.
10 saker jag hatade/ogillade:
- Grädde (fast när mamma färgade den grön på födelsedagen var den godkänd).
- Att sova borta. Det fanns inget värre!
- Att mamma och pappa skildes. En gång satte mamma sig i pappas knä i köket och då trodde jag att de var tillsammans igen, men de var de tydligen inte. Vilken enorm besvikelse.
- Att vara ifrån mamma. (Ett tag kunde hon inte ens gå på toa utan att jag fick panik).
- Mitt krulliga hår och tjocka läppar.
- Att vara sist kvar på fritids, det gav mig ren och skär panik, typ som när mamma gick iväg på toa några år innan och kanske aldrig skulle komma tillbaka.
- Kolsyra. Att dricka Cola var en jädra pina.
- Att få håret borstat. Aj!
- Att gå i uppförsbackar.
- Att vara barn. Ingen fattade ju någonting av vad man menade.
.
Nu utmanar jag er att göra samma sak från era första 9, 10 år av livet. (Med risk för att ingen nappar, sedan kör någon konceptet om 2 år och alla nappar - som med "min" June trough 10 years...)

The Beast Within;

Förresten, lyssna på min kropp var det; Jag har jobbat och gått 6,7 km + tvättat tills kl. 19 och är sjukt trött nu, ändå sitter jag och tänker på att dra ut och jogga? Eller ta på mig ryggan och gå till Ica Maxi? (3km sammanlagt)

.

Alltså ärligt; det är nu jag har chansen att Trotsa Rastlösheten. Min kropp behöver vila. Den behöver lyssna lite mer på Madonna, se ett avsnitt Dexter, äta ett kex med nutella, TILLÅTA mig själv att inte göra något mer idag.

.

Varför gör då tanken på att bara vara här mig så stressad? Varför känner jag mig så tråkig? Jag har ju knappast legat på latsidan den här sommaren, ändå är det så svåårt.

It's all about Spotify:

Ja, ja, ja, jag vet att jag typ är sist av alla i den här delen av världen och i min ålder med att skaffa Spotify, men nu har jag äntligen detta superprogram som jag inte fattar att jag inte brytt mig om tidigare. Egentligen brydde jag mig inte så mycket nu heller, men Tanya hade en gratis invite att skicka och jag blev the Lucky One. Att det kommer lite reklam då och då spelar liksom ingen roll, det är helt klart värt att slippa betala 100 spänn i månaden.
.
Så, denna fredagskväll ägnar jag mig åt roliga saker som att lyssna på Madonna på Spotify och förundras över att höra låtarna jag själv bara haft på LP och kasettband innan (!) Typ från Who´s that girl, Like a Prayer och Erotica-tiden. Jag minns att jag köpte Who´s that girl-LP:n för 10 spänn på Medborgarplatsen och fick rabatt för att den var lite böjd. Från Who´s that girl (förövrigt en helt klart sevärd film) finns även en av Madonnas bästa låtar ever enligt mig; The look of love. Åh vad jag har sjungit med i denna låt gång efter gång i pappas gamla lägenhet (det var dock inte bara att trycka på repeat på den gamla LP-tiden...). Namnet låter lite Roxette-aktigt, men låten är helt underbar och jag har just idag tänkt på att Madonna gjort sjukt mycket oslagbara ballader; tänk er bara Oh Father, Live to Tell, Rain, Nothing Really Matters, just The look of love, Substitute For Love, Promise to Try, Crazy for You, This Used To Be My Playground, The Power of Goodbye, Love Don´t Live Here Anymore... Jösses Amalia, vad mycket minnen!
.
Ps. Allt snack om Madonnas övertränade armar, hello liksom, kolla på gamla åttiotals-videon till The look of Love markerad i blått ovan så ser ni alla att det knappast är något nytt.

It´s all about Bootcamp:

Ja alltså okej, direkt när jag kom hem från Göteborg i måndags var det dax att åka på tre dagars sommarkonferens på Lidingö med jobbet. Trött som sören efter minimal sömn (tåget hem gick kl 06:02 från Göteborg) och med suktande blickar mot min säng, begav jag mig sålunda bortåt igen. Solen strålande och det var typ 45+ på hotellrummet, jag åt mat så att jag höll på att storkna och satt på konferenser och möten dagarna i ända. Det låg kakor, bullar, muffins och godis överallt mellan måltiderna, och för att hålla mig pigg tänkte jag ärsh! jag har ändå gått ner på varje minisemester jag varit på denna sommar... (Jag kom förövrigt hem med 1.1kg extra fläsk på kroppen efter dessa konferensdagar).
.
I och med detta var jag såklart med på outdoor activityn på tisdagen, och eftersom jag som sagt åt som en gris var valet mellan stavgång och bootcamp ganska lätt. (Bootcamp såklart!)
Det kan ju aldrig skada med lite militärträning ute på gräsmattan.
I spöregn.
Och med en tjej som liksom sa att hon skulle ta det lugnt och sedan körde armhävningar från tårna samt på en hand och fick mig att känna mig som ett trehundrakilosfetto.
.
Efter 35 minuter trodde jag att jag skulle spy. Jag trasslade in håret i en död fågels vingar, fastnade i rötter, gled runt på gräset och fick lera innanför glasögonen. Och jag var dessutom helt klart långsammast med övningarna av alla. Fy fan för bootcamp alltså. Gymuppehållet har verkligen satt sina spår, och idag kan jag knappt gå. På riktigt alltså. Efter en kvart på kontorsstolen kan jag nästan inte resa mig och jag känner mig totalt mörbultad. Det är inte skönt någonstans, och innerst inne får jag kanske acceptera att pensionärsporter i det långa loppet är mer min grej. Typ långa promenader, simma, på sin höjd ett joggingpass och möjligtvis lightversion av body pump.
.
Förövrigt bestämde jag mig återigenför den-där-grejjen när jag tog en paus på konferensen och satte mig på en brygga och sprattlade med fötterna i den ljumma sommarluften:
-Lyssna på min kropp, jag måste börja lyssna på min kropp!
Vila när min kropp behöver det.
Andas.
Andas.
Varva ned.
Det kanske låter lätt för er, men för mig är det som vanligt skitsvårt.
.

It's all about Göteborg & Madonna:

Lite sent kommer nu en sammanfattning av fredag-måndag i Göteborg, en stad jag diggade skitmycket och blev positivt överraskad av.

.

Göteborg by night

Tanya making new friends

Jag= alldeles till mig. MADONNA! Samtidigt spelade Ulf Lundell live på andra sidan gatan.

Ja, hur svårt kan det vara?

Vi var på coola uteserveringen Grill del Mundo och träffade en kompis till mig. Kvällen var varm och härlig, musiken grymt bra

Har jag nämnt att Tanya har en grupp på Facebook där hon försöker få Coca Cola att sponsra henne? Denna bild jag tog ute på Vårväderstorget kanske borde representera hela gruppen... Vi åkte sedan ut till Fiskebäck och solade på klipporna i några timmar, aah!

Värden Rasmus favoritplanta... Please observe the name.

På lördagskvällen var vi bjudna på grillfest med min gamla högstadiekompis Niklas, som här kan ses med mig. Under kvällen drack jag inte en droppe alkohol, men stank ändå öl när vi gick därifrån framåt 01-snåret. Killen som råkade hälla den över mig erbjöd sig att GE mig sin tröja, vilket en annan kille också gjorde - något jag aldrig varit med om i Stockholm. Göteborgare är onormalt trevliga (eller ja, det är nog Stockholmare som är sura torrbollar). All in all var grillfesten grymt rolig och mysig. Yey!

Så här tycker jag om rökning och Tanyas cigg

Strax innan konserten på söndagen, då det REGNADE HELA DAGEN SÅKLART, träffade vi ytterligare en gammal kompis till mig som följde med oss hela vägen till Ullevi.

Spöregnet slutade framåt 22 då Madonna kom ut på scenen. Jag trodde att jag skulle gråta och bli helt till mig, men jag fattade ingenting. Vaddå, Madonna? Är det verkligen hon?

She's not me - favvon förutom Like a Prayer

Som synes satt vi ganska långt bort, men stämningen var grym. Madonna gick ned till publiken med micen, kastade ut lite kläder och hade 100% energi. Madonna, you rock.

När konserten var Game Over kände jag mig som sagt tom, men på tisdagskvällen, två dygn senare, trillade poletten ned och det slog mig - Oh My God, det var verkligen Madonna där framme, Madonna som jag väntat på i 20 år! Happy Times!

.

It was all about Madonna yesterday at Ullevi:

Jag sammanfattar konserten med en bild; Madonna som en liten älva med handen uppsträckt och som tur var slutade regnet precis tills hon skulle börja. Jag grät inte, jag var inte så överväldigad över huvudtaget som jag trodde att jag skulle bli, för väl på plats kändes det så overkligt att det var Madonna där framme. Kanske för att vi satt så långt ifrån scen?

.

Fast under Like a Prayer, som var mitt favoritnummer, rös jag och gled tillbaka till barndomen. It's not me var ocks riktigt cool, jag älskade att se alla bilder i bakgrunden på Madonna i olika stadier av livet och över huvudtaget hur varje låt kändes som en riktig show. Det var en rosa bil på scenen, en boxningsring med dansande boxare, de hoppade hopprep, hyllade Michael Jackson och gjorde en rumänsk version av La isla bonita. Allt var vackert och naturligtvis bästa konserten någonsin, men efteråt kunde jag inte låta bli att känna mig lite tom. På typ två timmar var det över, det jag väntat på så länge, och just slutet var så abrupt att jag knappt hann fatta det. Jag saknade mina favoritlåtar, men det är okej, hon körde ändå en hel del gamla godinar, och även om det var mashups är jag nöjd.

true blue baby I love you:

En kort hälsning från Göteborg, med med Madonna på Spotify och Tanya som står och marinerar kyckling i köket, och the final countdown inför Madonna-konserten ikväll klockan 20 har börjat.
.
Jag har väntat på det här i typ 20 år. Tjugo jävla år.
.
Det var när Like a Prayer kom som Madonna blev min största idol. Jag samlade på allt. Klippte ut alla bilder, köpte alla kasettband och LP-skivor, böcker, filmer och kunde allting; alla låtar utantill, all fakta från böckerna. Jag kände mig typ som hennes största fan.
.
Och nu är hon i samma stad, på Radisson, med sina barn och Jesus (Madonna och Jesus, hur passande är inte det egentligen?), medan jag sitter här och känner mig som 10 bast igen.
.

Drar till Götet nu!

Jag tappar bort Tanya på konserten, ser och hör igenting eftersom ett gäng småtjejer pratar som fan framför medan sitter på en trapp eftersom jag inte vet var min plats är, och vips tackar Madonna för sig och konserten är över. Jaha, det är det här jag har väntat på i 20 år? Madonna-konserten är över och jag har...missat hela, trots att jag var där?

.

Svettig vaknar jag, intrasslad i lakanen. En mardröm, det var bara en mardröm!

.

*sticker till Göteborg nu, Madonna-konsert på söndag, åter måndag ett par timmar innan Lidingö 3 dagar med jobbet. Hasta luego!*

It's all about Glassbilsnostalgi:

På väg hem från jobbet, trött och skakis som vanligt då jag har glömt bort att käka mellis och ätit hemmagjord sallad till lunch, höll jag nästan på att trilla i diket när jag hörde den bekanta melodin från Glassbilen på väg upp för min gata. Jag körde en favorit i repris, det vill säga följde efter och hann lagom ifatt den brunbrände chauffören och frågade om de hade glassen Daffy.
-?
-Ja, jag köpte den förvisso senast för en sisådär drygt 20 år sen, och kände mig plötsligt gammal när jag kom ihåg hur pappa hade stått och tittat på min syrra och mig genom fönstret hur vi sprang efter glassbilen upp för gatan, sedan hur han såg glassbilen köra ned och vi springandes efter igen med korta barnben.
.-Daffy, nä, vi byter glassar varje månad, så...
.,.
Jag kom nyss hem med en trollerimix istället och varje glass är ju typ en millimeter stor, men jag känner mig ändå som ett barn igen på nått sätt. Bytte de verkligen glassar varje månad även för 20, 25 år sedan? I mitt minne var pappas frys alltid fylld med Daffy och inte var de särskilt små heller. I mitt minne hade alla glass från glassbilen hemma, förresten.
,
Och nu är halva undre facket i min frys proppat med små glasspinnar, men hela nostalgikvoten är uppfylld hos mig för idag.
.

Teknik = Lycka:

Äntligen har jag köpt en extern hårddisk! Jämfört med min dators minimala hårddisk är jag nu räddad; 500 GB för 600 spänn inkl. porto.
.,
Jag slängde in ett par datorhögtalare för 169 ynke spänn i beställningen när jag ändå var i farten och undrar nu varför har jag inte köpt dessa saker innan?! Helt galet.

Kvar på listan är:
TV, digital köksvåg, en hel kamera, samt några saker till jag har glömt.
..
Hälsningar,
Nörden.

Teddy på äventyr:

Följande foton har jag hittat i min kamera vid olika tillfällen, hm... Min gamle nalle verkar visst roa sig på egen hand nu på äldre dagar.
.
Först ringer han på Skype, och sen tar han tydligen på sig öronproppar och går och lägger sig.

It's all about SL-kortet, kanske min bästa vän II:

Åh! Musik i öronen, sol i ögonen, Nike-skor på fötterna och grönska överallt. 75 minuters rask promenad senare och jag har köpt minkanskebästavän SL-kortet igen och känner mig således inte lika ensam längre; vänskap för 2200 SEK, aka. en skitbra investering. Nu sitter jag med datorn på balkongen och njuter av den ensamma (!!) kvällen med ett glas Pepsi Max. Med andra ord har jag upptäckt den ädla konsten att utnyttja min balkong även efter klockan 13 på dagen, det vill säga då solen försvinner bakom husknuten. Ljumma sommarkvällar är fan bäst.

It's all about SL-kortet, kanske min bästa vän:

Mitt SL-kort gick ut den 25 juli, ungefär medan vi sov som bäst bland fjordarna. Mitt nya börjar inte gälla förrän den 1 augusti (studentkort). Piece of cake, tänkte jag, jag som ändå alltid går till och från jobbet och typ alla kompisar/släktingar är ändå bortresta, så ingenting kommer hända dessa typ 4 dagar jag är hemma utan SL-kort. För självklart blir jag sådär obefogat snål också, typ inte fan tänker jag köpa en remsa för 180 spänn när jag snart har nytt SL-kort.

.

Såklart blev jag därför bjuden hem till M:s bror och tjej i Sjöstaden igår, och just snålheten gjorde att jag tackade nej och istället drog ut och joggade (välbehövligt efter dagarna i Norge, dock). Vanligtvis när vi är hos dem i Sjöstaden brukar vi köpa chineese-takeout och dricka något roligt thé från det enorma utbudet M:s brorsas tjej innehar, men den här gången, då jag såklart inte var med, hade de bakat diverse kakor och tydligen gjort typ världens godaste laxsoppa som M var alldeles salig över. Jag = irriterad på mig själv för att jag valde snålheten och träningen framför en social nästantradition som jag verkligen gillar; En kväll i Sjöstaden.

,
Laxsoppa, åh... Så jag jag frågade M hur de hade gjort den, för att nästan känna mig delaktig, och fick följande svar:

-På spisen. I en kastrull.

.

Tack för det svaret liksom.

.

Och idag, när jag inte jobbar, känner jag mig liten, trött, ensam, asocial och bortglömd och roar mig med att handla på ICA MAXI, se på Dexter, sola på balkongen, läsa, och nu ut på promenad längs vattnet.

.

Utan SL-kort är man typ ingenting i den här stan, såvida man inte har bil då. Eller cykel. Åh, nu skulle jag ha en cykel! Den står ute i skärgårn. Varför har jag ingen cykel här? Gud. Vad. Jag. Är. Ensam.

.

Specialdiet som funkar: sitta still och äta godis + chips:

Är det bara jag som går ner i vikt på semestern? Att spendera mesta delen av fyra dygn i en bil, inte träna, knappt gå och istället äta chips, godis, cola light och bullar tills man nästan får sår i munnen är tydligen det som funkar. Tillbaka till vardagen med daglig motion, regelbunden kost och sömn resulterar garanterat inte till ytterligare viktminskning iallafall. Jag får passa mig för att träna för mycket, då kommer jag inte i kläderna sen lagom till hösten.
.
Så jävla orättvist.