It´s all about att Myten om den Vita Hjälten måste krossas:

.

I powerwalkspåret under solen med lätta steg bland ankor och gäss går jag förbi en typ femårig tjej i röd overall som håller sin mormor/farmor i handen

.

-I Amerika finns det Indianer, säger barnet vuxet, nästan svartvits-tvaktigt.

-Ja, svarar mormorn/farmorn.

-Förut var de dumma, men nu är de snälla, fortsätter barnet tillsynes självsäkert.

Och jag kan såklart inte hålla tyst. Jag vänder mig om och säger med snäll barnton

-Indianer har alltid varit snälla.

.

Barnet stannar till och frågar sin mormor/farmor vad jag sa,

och medan jag försvinner runt kröken hör jag hur hon försöker förklara.

.

För det är ju lika bra att krossa föreställningen om Den Vite Hjälten från Väst medan de fortfarande är små och formbara, eller hur? Bara tanken på slakten av Indianer för länge sedan får det att koka i mig. Hur har Spanien fått allt sitt guld? Hur har Sydamerika fått spanska som språk och spanskt blod? Jag blir arg bara jag tänker på det.

.

För er som älskar att läsa precis som jag kan jag tipsa om den halvt lättsamma trilogin INKA som blandar fiction med historia. En av kapten Pizarro's män blir kär i Inkaprinsessan Anamaya, och medan segertågen går från Inkarike till Inkarike är det faktiskt skönt att få andas ut och läsa om lite kärlek mitt i all misär.

It´s all about Life in a Little Book II:

Se, ännu mer SORROW utan almanackan - bara för att jag inte har den glömde jag bort att man måste boka helgens träningspass redan på fredagen, och när jag kom på det 3 timmar efter släppta biljetter är mitt ständiga lördagspass såklart REDAN FULLT. Hade jag haft min almanacka bredvid mig hade det aldrig hänt!
.

It´s all about Life in a Little Book:

Jag har glömt min almanacka på jobbet och är inte där igen förrän måndag kl 12:30, katastrof! Jag kan inte leva normalt utan min fina almanacka, det går bara inte.

.

-Tänkte spela Wonder Boy III igårkväll men icke, eftersom jag har alla passwords i almanackan.

-Tänkte göra ett blogginlägg om alla filmer jag har sett sista tiden men icke, eftersom jag har skrivit upp alla filmer i almanackan.

-Tänkte göra upp träningsschema för nästa vecka och skriva upp senaste passen jag tränat men icke, eftersom schemat ligger i almanackan.

.

Och jag saknar redan det ständiga bläddrandet, hur många veckor är det kvar till påsk? Hur långt är det kvar till redovisningen om ideella föreningar? När jag har planerat vad hur när och aah!

It´s all about that the Best Video Games Are From the 80:ies:

Några, men inte alla, av mina gamla tv-spel. Alla funkar fortfarande!

Jag ska gå och lägga mig nu, runt klockan 22 efter en heldags jobb, en timme promenad och en timme body pump. Pensionärs-varning, I know, men jag ska faktiskt gå upp klockan 06 imorn bara för att träna core innan jobbet. Och har ni testat att vara riktigt, riktigt utvilad mitt i veckan? Det är helt otroligt, nästan obeskrivligt skönt. Dessutom passar det bra nu när har tänkt sluta dricka kaffe.

.

Och som tillägg hade jag gärna suttit på och spelat mitt gamla Sega Master System nån timme som jag har gjort de senaste kvällarna eftersom det kopplades in igen i helgen. Fy sören vad detta åttio-tals-tv-spel bara är BÄST. Länge leve Wonder Boy och Alex Kidd.

It´s all about the Fatty Tuesday:

"5 miljoner semlor - i runda slängar. Det kommer vi svenskar att sätta i oss under fettisdagen. .

.

Per skalle köper svensken i snitt 4-5 semlor om året enligt branschorganisationen Sveriges Bagare och Konditorer". (D.I idag)
.

Jag bidrar då inte till den statistiken. Fan vad semlor är äckligt.

Och det betyder alltså att någon sitter och trycker i sig "mina" semlor och kommer upp i... 8-10 stycken per år. Herregud.

It´s all about a Typical Caribbean Conversation:

Klockan 22 ikväll går jag på t-banan i centralen med Shantaram i högsta hugg, tyst och lugnt efter ett glas vin (!) med mina gamla klasskompisar på Fridays. Mitt i läsningen kommer det på två karibier, varpå den ena skriker och viftar med armarna vitt och brett. Att det är två caribeños vet jag direkt efter att ha bott där, dialekterna därifrån är så distinkta och intonationen så fin att jag får nostalgiryck på en gång. Jag låtsas läsa i boken, sneglar upp då och då, och naturligtvis just när den skrikande karibien vänder sig om i ett hey, do you e-speak English?!

.

Jag dras tillbaka till min första tid på Puerto Rico, ett nyanlänt nittonårigt blåbär på skakiga ben ute i stora vida världen, med öron större än palmblad och ögon som på en pingismatch. Allt jag ville var att förstå vad de pratar om, gruppen med människor som viftar med armar, pratar i munnar, högt högt, verkar diskutera något så otroligt intressant och givande och jag förstår bara några ord då och då. Det var innan jag lärde mig att R blir till L, alla slanguttryck, Spanglishen, och att det egentligen pratade om...Ingenting.

Absolut.

Ingenting.

Alls.

En kvart om en trasig kastrull, tjugo minuter om ett blad på en gren, kanske en halvtimme om en banan eller varför inte en timme om en vägg. Halva tiden går åt till upprepningar och svordomar, en fjärdedel till ännu fler upprepningar eftersom alla pratat i munnen på varann och missat vad de andra sagt, en åttondel till ämnet och den sista åttondelen till att påminna varandra om vilket ämne de egentligen pratar om.

.

Så, tillbaka till tunnelbanan, och alla stirrar. Killarna sätter sig vid mig eftersom jag sagt yes, pero hablo español tambíen asi que*... (Är det något jag inte kan motstå så är det att få prata sådär igen, att få säga velaquesi** utan att någon reagerar). Konversationen som pågår i tio minuter handlar om:

1) Att stockholmare inte lånar ut sin mobil om man behöver ringa ett samtal.

2) Hur man på engelska säger att ringa ett samtal.

.

Den ena killen har varit här i två dagar och fattar inte grejjen, varför säger svenskar nej när man vill låna deras mobil? Saken är bara den att vi inte kommer fram till någonting, för ämnet bara upprepas och upprepas, och skrikochviftkillen har glömt vad han sagt och upprepar, viftar på armarna lite till och damerna bredvid suckar och tänker säkert dessa invandrare som bara skriker och bråkar och fattar inte att killen bara är totalt inne och har flow nu, och de unga tjejerna bredvid verkar önska att de fattade och sneglar och säger hasta luego på knagglig spanska för att försöka vara med medan skrikandet och viftandet fortsätter eftersom vi aldrig kommer fram till någonting. Tio minuter om...Ingenting.

Absolut.

Ingenting.

Alls.

Förutom minnen för mig och ett leende på läpparna när de vinkar hejdå genom ett chao amol*** och jag tänker att ämnet var egentligen ganska intressant, synd att den andra inte fick något svar på sina frågor. Och så påminns jag om att spanska, det är fan min grej, jag måste baka in det i min utbildning igen. Jag älskar spanska och att prata om ingenting och se hur de runtomkring inte fattar grejjen och säkert tror att vi diskuterar nått skitintressant, precis som jag en gång trodde.

.

*Ja, men jag pratar också spanska, så atte...

** velaquesi är puertoricanskt uttal av verdad que si - på engelska beyder det "right?!"

*** chao amor men på karibisk spanska chao amol - bye, love!

It´s all about a Vulcano Sneakout:

Jag har besökt två levande vulkaner i mitt liv, varav den ena på St. Lucia med puttrande lava och svavelstank lång väg i regnskogen, och den andra, Etna, på Sicilien i somras. Tyvärr har jag inga foton från St.Lucia över huvudtaget, eftersom han blev rånad med en pistol mot huvudet samma dag som fotona framkallades. Jag hann aldrig ens se dem. Här är iallafall några av mina foton från Etna, en otrolig upplevelse för en höjdrädd filur som jag. Naturligtvis avvek vi från den ingådda vägen och gjorde en sneakout åt totalt motsatt håll. .

It´s all about Serpientes del Mar:

Jag hör hur små barnsben nuddar golv, jag hör barndomsminnen från mammas hylla med LP-skivor, jag hör låten Sueño con Serpientes med Silvio Rodriguez, och jag ryser.
.
"Sueño con serpientes, con serpientes de mar, con cierto mar, ay, de serpeintes sueño yo, largas, transparentes..."

It´s all about the Investigation of Love:

"Livslång kärlek existerar
2009-01-05
.
Det är möjligt för par att känna kärlek för varandra hela livet, enligt en ny studie.
.
Tidigare studier har visat att det första stadiet av het passion i en kärleksrelation övergår i svalare känslor efter omkring 15 månader och efter 10 år har kärleksglöden falnat helt. Men enligt en ny studie utförd av forskare vid Stony Brook University i New York, USA, kan vissa par uppleva nyförälskelseartad passion fortfarande efter 20 år tillsammans, uppger CNN.
.
Forskarna lät nyförälskade par och par som levt tillsammans i 20 år titta på foton på sina respektive partners, samtidigt som deras hjärnor undersöktes med hjälp av datortomografi. Omkring 10 procent av de äldre paren påvisade samma kemiska reaktioner som de nyförälskade paren.
.
– Resultaten går emot den traditionella bilden av kärlek, att den minskar kraftigt under det första decenniet. Men vi är säkra på att kärleken finns, säger Arthur Aron, psykolog vid Stony Brook University, till brittiska Sunday Times."

It´s all about Strange Things:

Imorse när jag skulle ta ut en matlåda ur frysen som jag trodde innehöll hemlagad kycklinggryta (panaeng eller curry) märkte jag till min stora förvåning att den innehöll en banan och en mandarin. What? Frågan är då var jag har lagt den riktiga matlådan och över huvudtaget hur detta har gått till. Stressen får mig att göra de mest märkliga saker, tydligen.
.
Ps. Jag gick på Core innan jobbet idag, så kvällen kan ägnas åt bullbak och film för att tagga ned lite. Länge leve tidiga morgnar.
Ps2. Nej, det går inte att frysa in bananer med skal. Testa själva om ni vill se hur trevlig bananen blir efter 10 timmars upptining i rumstemperatur.

It´s all about Valentine´s:

Jag på Sicilien, 2008

På väg mot Ica Maxi, Sveriges bästa affär, lördagen den 14 februari 2009:

.

-Du sa att du hade en Allahjärtansdag-present till mig..?

-Ja, men den är så töntig, jag vågar knappt säga

-Men...ingen present är töntig!

-Jo men...

-Säg då!

-Jo...jag hade tänkt bjuda dig på en resa till Sicilien eller Grekland i sommar...

-VA! Vad är töntigt med det? Det är den finaste Valentines-gift jag någonsin fått

-Den var egentligen inte ens tänkt för idag, jag har tänkt på det län...

-Tyst nu, låt mig få känna den Bästa Allahjärtans-dag-Presenten lite till

.

Och jag som trodde han syftade på en Ben & Jerrys från Ica Maxi. I´m so lucky.

.

Sen var jag världensbästaflickvän och lagade kött till honom, även om jag sedan slängde stekpannan (den var ganska gammal ändå).

It´s all about En Boklista:

Den värsta läsupplevelse du haft?
Jag läste en helt förskräckligt dålig bok någon sommar på landet, jag fattar inte ens hur den kunde ges ut. Jag har sökt på "Kiosklitteratur" och "dåliga böcker" utan att hitta den. Jag minns varken författare eller namn, men boken stod i bokhyllan. På det fjärde ska det ske av Kajsa Ingermarsson, också läst på landet, hör nog till den näst sämsta i historien. 100% värdelös.
.
Vilken bok har påverkat dig mest hittills?
Många har påverkat och berört mig för stunden, t.ex. Bakom stängda dörrar och Tusen strålande solar, däremot ersätts de ganska snabbt av nya intryck och känslor.
.
Har du läst någon bok som du blivit riktigt skrämd av?
Inte mer skrämd än på så sätt att ytterligare få det bekräftat hur grym världen är.
.
Vad använder du som bokmärke?
Jag har flera olika, en t.ex. med Gustav Klimt-motiv från Wien, en som är formad till en rolig gubbe med texten tu eres lo que lees (du är vad du läser) från bibblan på Universitetet i Río Piedras, en med en ödla på från Boarders i San Juan, och i värsta fall tar jag bara en pappersbit.
.
När brukar du läsa?
På gymmet, i kollektivtrafiken, innan sängdax, ibland gåendes på väg nånstans, ibland på lunchen på jobbet.
.
Vilken var den första bok du läste?
Det minns jag inte, men jag har ångestfyllda barndomsminnen från Mamman och den vilda bebin som mamma läste - (hur kan någon någonsin rymma från sin mamma?) och jag minns Pomperipossa med kräckblandad förtjusning.
.
Vad är bäst, pocket eller inbundet?
Pocket! Smidigt att läsa på alla sätt och vis, och priset är ju betydligt bättre (speciellt på Lycknis.se).
.
Vilken bok läser du nu?
Jag började på Den motvilliga resenären, typ 30 sidor, men den är så seg så att jag bytte till 1000-sidors-klumpen Shantaram som jag fick i födlis av mamma och brorsan.
.
Och vilken sida är du på?
Typ 25... ganska mycket kvar alltså, ehum. Men jag har under förra veckan bestämt mig för att sluta pressa mig själv att "läsa minst 20 sidor om dagen" som jag gjorde innan.
.
Senast utlästa bok ?
Mig äger ingen - så himla fiiin och lättläst!
.
Brukar du lämna "kännetecken" i dina böcker?
I vissa har jag skrivit namn, annars kan det hända att jag spiller någon droppe kaffe här och där.
.
Påverkar titeln/omslaget dig om du överväger att läsa en bok?
Ja. Jag trodde t.ex. att Mig äger ingen var en feministbok i Linda Skugge-anda och var inte så supersugen på att läsa den - tills pappa berättade hur bra och fin den var och att den var en barndomsskildring. Annars egentligen inte, men det är ju ett plus om omslaget och titeln är snygga.
.
Sidantalet, då?
Alltså, det känns ju tungt att börja en 1000-sidors-bok som Shantaram, men samtidigt - om boken är bra är det jätteskönt om den är lång så att den räcker längre. Samma sak med motsatsen, jag är inget fan av novell-samlingar. 300-500 sidor är nog idealet.
.
Har du något boksystem? Skriver du upp vad du läser/ska läsa/ska köpa/köpt för böcker?
Jag skriver upp vilka böcker jag vill läsa på en sida i min kalender, och vilka jag har läst på en annan sida - med datum och kort kommentar. Så har jag gjort i kanske 15 år. Fast i början skrev jag listan i min dagbok och då var den även mycket längre... tänk om man hade all den tiden igen!
.
Vilken bok ska du läsa härnäst?
Jag har olika alternativ. En halv gul sol, Människohamn, Idioten av Dostojevskij och En fest för livet av Hemmingway är några av de typ 30 olästa som står och suktas i morfars gamla bokhylla vid min säng.
.
Vilka författare gillar du inte/anser du vara överskattade?
Hur Cohelo och Liza Marklund kan vara så uppskattade kommer föralltid vara ett stort mysterium för mig. Varför orkar jag inte gå in på här, men har du som läser detta skapligt intellekt antar jag att du förstår varför.
.
Sist men inte minst - vilka böcker vill du tipsa andra om?
Jag tipsar alltid om samma känns det som, men Mig Äger Ingen, 1984, Brott & Straff, Berättelsen om Pi, Tusen Strålande Solar, Låt Den Rätte Komma In, Kärlek i Kolerans Tid och Tusen År Av Ensamhet. För riktigt lättlästa grejjer gillar jag Paasilinna och Karin Alvtegen.
.

It´s all about a Good Goodiebag:

Jag är ju en sucker for free stuff (vem är inte det, förresten?) och blev därför superglad när det stod en härlig goodie-bag från modette.se på min plats när vi skulle se förhandsvisningen av How to lose friends and alienate people ikväll (Hopplös och Hatad av alla är översättningen till svenska - så himla dålig, vem tänker inte på en parodi av Underbar och Älska av Alla?) I vilket fall råkade jag äta choklad och Malaco till middag, skratta säkert hundra gånger åt filmen som var smockad av kändisar och pinsamma grejjer, och på t-banan hem gick jag igenom goodiebagen och hittade solbriller från Monki, nattcreme, hårprodukt utan alkohol - jippie!, en bok, en film (Ciao Bella), en plånbok från Ordning & reda, läppglans, små prover och rabatter. Skitbra! Jag vet inte om jag har fått en sån ordentlig goodiebag sedan jag var på någon modellgala år 2000 som jag vann biletter till då jag jobbade på McDonalds som Team Leader och typ var snabbast i DT:n. Good times!
.
Nu kallar sängen, mår sjukt illa av all choklad och godis. Huden verkar iallafall må bra av krämen, även om jag luktar som en gammal kamomill-thé-påse eftersom den består av "10 olika örter".

It´s all about Ignoring my Own Blood:

Eftersom jag ska på förhandsvisning av Hopplös och Hatad av alla efter jobbet med Tanya inkl. goodiebag ställde jag klockan på 06 imorse, har stekt ett par ägg, dragit på mig träningskläderna och är snart off to gymmet för lite kondis och 30minuters-core innan jobbet. Det där med lugn och meditation för min blodgrupp får bli ett senare projekt när jag är redo, för det är förbaskat svårt att koppla av, en riktig konst faktiskt. Hur gör man?
.

It´s all about Blood:

I M´s familj frågar man inte om stjärntecken, där frågar man om blodgrupp. Jag kom iochmed detta på att jag inte vet vad jag har för blodgrupp, och letade febrilt efter min militär-bricka, ni vet den där som någon ska bryta sönder om man dör så att man kan identifieras, men den verkar spårlöst borta. Jag såg den senast då jag var 14, och eftersom jag har flyttat drygt 30 gånger vet jag inte om den är long lost gone eller om den ligger i någon av mina kartonger som aldrig blir uppackade. I vilket fall kan jag ha A eller 0, eftersom de är blodgrupperna mina föräldrar har. Det intressanta är att jag utifrån vad min mage tål utgår ifrån att jag har blodgrupp A. A bör nämligen äta vegetariskt och mat från jordbruk, meditera och träna lugnt för bästa välmående. Med tanke på att min mage inte tål rött kött och för det mesta inte laktos samt att jag nästan alltid är stressad känns det omöjligt att jag skulle ha blodgrupp 0 - som härstammar från jägarfolket och mår bäst av att äta massor med kött och lite vete. Det enda som stör mig är att blodgrupp 0 mår bäst av att träna intensivt, och A som sagt av lugn träning. Det har ju framgått ganska tydligt här vad jag känner för lugn träning - men självklart är det just därför jag borde träna lugnt. Den här intensiva träningen gör varken att jag går ner i vikt eller blir mindre stressad. De perioder jag faktiskt har tränat lågintensivt, genom simning och promenader, blir kroppen smalare och lugnare. Vilken chock jag skulle få om det skulle visa sig att jag har blodgrupp 0! Jag skulle även få en chock om min enda helsyster inte har blodgrupp 0.
.
Andra blodgrupper som finns är som bekant B och AB, vilka också de har specifika instruktioner för vilken kost som passar bäst och hur de bör träna för att stressa ned samt få slankast och starkast kropp. Visserligen kan man ta allt detta med en nypa salt, precis som med seriösa horoskop, men ändå. Kroppen består ju av en hel del blod och jag tror absolut att det ligger mycket i vad man bör äta och träna för att passa just sitt eget blod. Till exempel är det bara blodgruppen B som tål laktos helt och fullt.
.
Nästa gång jag är hemma hos M ska jag läsa igenom boken ni kan se på bild i detta inlägg mer ordentligt, och efter det kanske lägga om lite av mitt liv. Och hörrni, varför inte fråga folk om deras blodgrupp istället för stjärntecken nästa gång? Här kan ni under tiden läsa en sammanfattning så att ni vet vad ni ska ge er själva och andra för tips.
.

It´s all about the Beauty of Waiting:

Måndag kl 06:58 på pendeln:

M petar lite förstrött på Metron som ligger på sätet framför. Jag ser en artikel om Madonna och kommer på att visstfan, det är idag klockan 09 biljetterna släpps.

.

Biljetterna kostar mellan 695 och 1 195 kronor och säljs via telefon, ombud och internet. Vanligt kösystem gäller i alla kanaler. – De allra flesta som vill ha kommer inte att få någon biljett. Men största chansen är ändå på internet såvida man inte köar utanför våra ombud två dagar i förväg.

.

-Det har varit min dröm sen jag var liten att se henne live, säger jag. Sist hon var här var jag knappt tio och för liten för att gå. Det är omöjligt att få tag på en biljett. Köa i två dagar?! Jag, som vanligt pessimist som jag själv skakar bort genom att mena att jag är realist.

-Men du måste ju iallafall försöka, eller hur? Om du får tag på en biljett får du 700 spänn av mig, säger M, som har världens bästa tålamod, disciplin och allt sånt där som jag inte har.

-Det är inget idé, men okej jag ska, jag börjar inte jobbet förrän kl 12 så jag har tid.

.

.
Kl. 07:30

Konto på ticnet.se skapat.

.
Kl 08.58

Jag kastats ut ur ticnet.se för att "alla ska få samma chans", och jag ställer mig i internet-kö direkt, sitter som klistrad framför skärmen och vågar knappt röra mig. Tänk om internetsladden åker ut? Eller om jag surfar på en annan sida och förlorar min plats?

.

Klockan 9:30

Vågar mig på att läsa lite kommittébetänkanden i bolagsrätt med ett öga ständigt på skärmen.

.

Kl. 10:30

Kön minskar och jag står och vilar på sista millimetern i en kvart.

Kl.10:45

Efter två timmar i ett kösystem kastas jag in i ett nytt. Jippie. Nu är jag övertygad om att alla biljetter för länge sedan är slutsålda.

Kl.11:10

Jahopp. Drygt två timmar senare slutar kön att funka, ett "websidan kan inte visas" skymtas och jag tänker att biljetterna är ju ändå slut så whatever.

.

Kl. 11:20

och 7 minuter tills jag måste gå för att inte komma försent till jobbet. "din väntetid beräknas vara mindre än fem minuter" och jag får hjärtklappning och magont. Sidan pendlar mellan fem och tio minuter och klockan tickar.

.

Kl. 11:38

och jag sitter med jacka, mössa, halsduk och vantar och tänker två minuter till, två minuter! Jag kan inte komma mer än en kvart försent, inte för en sån sak som att köa till något som inte finns. Ute skiner solen och det är -4 grader och jag tänker på LP-skivorna jag köpte med Madonna som liten, den där jag fick för en femma för att den var böjd, Linus i klassen som gav mig Like a prayer, kasettbanden med Madonnas första band innan hon blev känd, alla böcker och utklipp, hela hennes liv som jag kunde utan och innan.

.

Kl. 11:40

Nu måste jag gå. Jag halvreser mig och sväljer nästan min egen tunga, för plötsligt är jag inne på tincnet´s sida och jag ser hur jag klickar i två biljetter i en bra kategori, tranporteras vidare till min bank och skriver i alla koder och vips har jag två biljetter i min inbox till Madonna på Ullevi den 9 augusti 2009 och jag hör hur jag snyftar av lycka och nästan hoppar upp i taket, och efter det har jag typ en blackout och vet bara att jag ringer M och sedan är på jobbet och möter VD´n i trappen som får veta att jag är sen för att jag köpt biljetter till Madonna. "Wow", är allt han får fram. "I know", är allt jag får fram.

.

The Beauty of Waiting alltså, två biljetter till Madonna efter knappt 3 timmars köande. (Vad var det som var omöjligt, sa du?)

.

It´s all about that the Best Movies Are From the 80:ies:

.

.

.

.

.

.

.

.

.

..

.

.

.

.

.

.

..

Jag har nu varit på födelsedagsfester två helger i rad. På den första fick jag presenter av två personer, vilket kändes helt grymt. Gå på födelsedagskalas och få presenter. Personlig fiskdamm i världsklass, typ! Shampo, inpackning som luktar gudomligt samt min all-time-favourite The neverending Story. Jag vet inte hur många gånger jag såg den när jag var liten och önskade att jag hade en egen Falkor och fick träffa Stenätaren. Planen är nu en riktig nostalgi-kväll hos pappa (han har 40tums-plattv). Andra nostalgi-filmer som kan tänkas komma upp en sådan kväll är Gudarna måste vara tokiga-triologin, som jag fick av pappa i somras men som vi under årens gång säkert har sett 20 gånger på inspelad VHS. Jag tror inte att några nya filmer någonsin kan mätas med dessa mästerverk från åttiotalet.
-

När jag ändå är inne på Michael Ende, författaren till Den oändliga historien, kan jag passa på att tipsa om min favoritbok från barndomen - Momo - eller kampen om tiden.

.

It´s all about En Dag på Jobbet:

Kommer dit, kopplar in datorn och öppnar mailen, fortsätter att försöka på tag på bästa möjliga biljett till Philly åt VD:n med business-class, fixar en till slut, fyller i hans visa-ansökning som numer måste göras elektroniskt och på planet, fyller i ansökningen genom jobbet med itinerary och tider så att han får eskort till konferensen, översätter hans parkeringsböter och inbjudningar till möten, nyheter från LIF och mail, fyller i på nätet vilket land han befunnit sig i dag för dag under 2008 så att skatten blir rätt, gör klart registret över akterna jag sorterat åt juristen som jag är assistent åt, käkar lunch - panaengkyckling med ris som jag lagat - och läser Mig äger ingen, upp igen och hjälpa marknad att sammanställa enkätundersökning från en läkarkonferens som kommer ta kanske 10 timmar, få beröm från VD-assistenten (äntligen!), skicka lite mail till jobbfolk runtom i världen, meddela en dansk kollega på besök att ett möte blir uppskjutet på grund av ett annat möte, sortera inboxen som blivit full, gå igenom läkemedelsnyhets-sighterna och printa ut det som har med relevant juridik att göra (konkurrens, marknadsföring, läkemedel), dricka kaffe och äta banan, sätta sig och fika med en mandarin och trevligaste kollegan och huvudvärken börjar komma, titta ut genom de stora glasfönstrena från golv till tak och se stora snöflingor falla och lite vatten längre bort, tjuvöppna bloggen och tänka att ärsh- andra ringer sina barn medan jag ägnar en minut åt internet, printa ut lite attachments och lägga i en binder åt VD:n som säger thanks, always a pleasure för han pratar inte svenska, skriva lappar åt sig själv för att komma ihåg vad jag ska fortsätta med nästa gång, låsa in laptopen i skrivbordet strax innan 17 och sedan gå 32 minuters promenad hem. Hej!
.

It´s all about Faith or just a Tiny World:

Efter 12 år som trogen Friskis-tränare bytte jag som sagt gym strax innan årsskiftet - något jag kunde ha ångrat eftersom det var lite av ett wildcard. Efter ungefär två gånger på nya stället kände jag bara att här borde jag ha tränat hela tiden, jag kan aldrig gå tillbaka nu. Två dagar utan gymmet känns tomt i hjärtat och jag längtar dit, ja egentligen redan efter en dag. Instruktörerna känner igen en och hälsar, det är samma människor jämt och superbra pass.
.
En tjej som jag brukar prata med känns nästan som en kompis, det är "men hej!" när vi möts i omklädningsrummet eller trappen, "ses vi på passet på torsdag?" när vi står trötta efter body attacken, och tillslut ett "alltså ärligt, jag tror jag känner igen dig, sen innan vi började prata här alltså". Och som svar ett "ja, samma här", och så börjar den där evinnerliga undersökningen om hur när var, och vi går igenom nästa varenda tidsepok - skola? Jobb? Vänner? Bott var? Pluggat? innan hon kommer på något "men vänta, har du bott i Spanien?", och "jo, bott och bott, men jag var där nästan ett år", och sedär, hon bodde där i tre år och tillslut kommer vi på det - vi gick på samma gym samtidigt även i Málaga, men utan att prata med varandra. Och nu bor vi på samma ställe igen och går på samma gym. Sånna här grejjer får mig att tro att det var meningen att vi skulle börja prata förr eller senare, jag vet ännu inte bara varför. Eller är det bara så att världen är extremt liten?

It´s all about Superficial Happiness:

Det finns vissa ytliga saker som faktiskt skär i mitt hjärta, som när jag såg sista avsnittet någonsin av Sex & The City, Vänner och L Word. Sådär att det blir så fruktansvärt tomt (även om bara för ett par timmar), eftersom det känns som att man känner karaktärerna och plötsligt är de borta för alltid. Sen händer det saker som att det kommer Sex and the City - the movie, och det liksom hoppar till i hjärtat igen. Eller ännu bättre, som nu, totalt oväntat och overkligt, vilket var min dröm med Sex and the City; att de skulle ångra sig och göra en ny säsong.

.

Detta har nu hänt med L Word. Säsong 6 har kommit, tredje avsnittet redan visat i USA och jag blev varm i hela hjärtat när jag för några veckor sedan läste att de nya avsnitten skulle börja sändas. Sådär härligt, ytligt, värmande för hjärtat, overkligt men ändå sant. När jag såg sista avsnittet av säsong 5 och tänkte att this is it, satt tomhetskänslan i extra länge eftersom serien är så sjukt bra, så det här känns som en liten superficial gift from God. Thank you thank you thank you!

.

Dagens Norska Tips:

Ligg inte i soffan och ät något gott medan du tittar på skräckfilmen Rovdyr. Kanske är det inte så smart över huvudtaget att ligga nedbäddad i soffan själv en söndagkväll och tro att man ska slippa mardrömmar efter att ha fått se gutter och jenter torteras och mördas i de norska skogarna á lá 70-tal.
.
Läs däremot Per Petterssons Ut och stjäla hästar nedbäddad i soffan, en roman som som pendlar mellan nutid och minnen från 40-talet i Norge. Boken har ett genomgående enkelt, vackert och fint språk och har dessutom fått lite norska priser. En liten guldgruva, faktiskt.
.

It´s all about Sveriges kanske mest äckliga recept:

Blodpudding - blodplättar

Ingredienser
1 liter blod (säljs djupfryst)
5 dl svagdricka eller lättöl
8 dl grovt rågmjöl
1 gul lök
150 g margarin eller ca 100 g ister
1 msk salt
½ dl sirap
1-2 dl russin
(+ vissa kryddor)
.
"Beställ blodet i god tid. Tina i kylskåp 8-10 timmar. Sätt på ugnen. Sila blodet och blanda det med svagdricka eller öl. Tillsätt rågmjölet under kraftig vispning..."
.