.
.

Efter tredje besöket och tredje veckan utan att få springa (eller konditionsträna på annat sätt - förutom en gång cykling, en gång simning, en gång rodd, promenader och max 10min ryggprogram om dagen) har jag mått så fruktansvärt dåligt. Jag har varit arg typ varje kväll, frustrerad, sovit dåligt, gråtit, känt mig allmänt låg.
Känner mig som en gammal tant efter alldeles för mycket galej (i princip alkoholfritt) på sista tiden. Väl i huset i Dalarna hade mormor och morbror som vanligt en mängd projekt på gång. T.ex. fixa antennen på taket, skära till en madrass med morakniv...
Så mycket vackra blommor överallt, och solen strålade!
Rämen, älskade Rämen... Vi rodde ut på den spegelblanka ytan tills jag fick vattenblåsor på båda händer, sick-sackade mellan miniöarna och njöt
Jag älskar Dalarna!
...För jag ska till Helsingör efter jobbet till ett spa-hotell med teamet ett par dagar. Skönt att för en gångs skull inte åka till Köpenhamn, utan istället få lite frisk luft, cykla, axelmassage och god mat. Handbagaget är fullproppat med sommarkläder, så nu håller jag tummen för lite sol.
Och den är jäkligt bra hittills. Jag har även försökt köpa Den Vidunderliga Kärleken av samma författare under flera månaders tid. Den är slut både på Bokus, Adlibris och Lycknis sedan urminnes tider. Why?!
Var på 30års-fest på Värmdö i lördags tillsammans med typ 100 andra och fick enorma gymnasieminnen. Stället var på samma väg där Jessica bodde, min gymnasiekompis som dog i cancer år 2004... I vilket fall så var andra gymnasiekompisar där, och eftersom vi alla fyller 30 i år är det ju naturligt att åldern sätter sina spår. Inte för att 30 är någon ålder, men man märker ju vanligtvis ändå en viss skillnad sedan studenten (för 11 år sedan).
Igår hade vi AfterWork med jobbet (och jag har även gått med i Sociala Gruppen, så jag är med och anordnar sånt). Vi började således eftermiddagen med konstutställningen Läkekonst på Waldermarsudde, i samarbete med KI. Mycket intressant och passande, och framförallt sjukt spännande! 
Min privata dator har besudlats med ett MegaVirus, som Virusprogrammet inte rår på. Därför vågar jag nu inte ens öppna denna sedan en liten tid tillbaka, vilket i ungefär fem minuter kändes jobbigt. Efter de få minutrarna insåg jag att detta är min chans till Rehab från den största tidsslukaren av dem alla - Internet! Vanligtvis är det första jag gör på morgonen att sätta på datorn - kolla lite bloggar, facebook, mailen och så vidare, och samma sak när jag kommer hem från jobb/träning/annan aktivitet.
Dock sa han även att jag såg ut som "Madonna på åttiotalet", vilket jag snarare tog som en komplimang.

Efter det mindre lyckade restaurangbesöket i torsdags hade jag en mycket trevlig dag i lördags på stan med mamma. I hennes sällskap är allt lite extra lyxigt på något sätt, något jag inte är van vid och uppskattar otroligt mycket (dessutom något jag själv tänker börja ägna mig åt). Vad sägs om ett glas vin högst upp på NK och provning av mängder av klänningar för ett par tusen? (Resultat: tårar i provrummet. Inget passade mig). Efter detta planer på middag på Grand, som dock var fullsatt, och istället gick vi på Lydmar på Blasieholmshamnen. Jag hade aldrig varit på Lydmar innan, men det var riktigt mysigt. Maten var lagom god, och ute stod körsbärsträden i blom trots att det var väldans kallt. (Var är våren?). Fler lyxiga dagar, tack!
Igår skulle vi fira M:s mammas födelsedag på den argentinska restaurangen 406 Estocolmo. Glada i hågen steg vi in på söderrestaurangen till argentinska toner och beställde dyr mat (dyr för mig är ca 250 kr för en huvudrätt). Eftersom jag är semi-veg sedan ungefär forever beställde jag (och födelsedagsbarnet) grillad tonfisk - något av mina favoriter. (Åh, minns då en fiskarkompis drog upp en tonfisk på Vieques utanför Puerto Rico som vi grillade i solnedgången...)
Det är inte alla lästa böcker som förtjänar att nämnas i den här bloggen, men Den Hemlige Kocken är en som verkligen gör det. Jag hade tänkt att läsa den skitlänge, men det har helt enkelt inte blivit av förrän i helgen.
Jag har förvisso sagt upp träningskortet, men jag är helt inne i löpning nu. 1 juni ska jag springa Vårruset (5 km) och den 9 juni Blodomloppet (10 km).
Igårkväll läste jag ut bok nr. 17 detta år; Puerto Rican Tales. Boken fick jag av Petchie då M och jag var på Puerto Rico i vintras, och det var verkligen en perfekt present (ok, det finns inga dåliga presenter, men ni fattar vad jag menar). Jag njöt verkligen av att läsa dessa legends och föreställa mig hur platserna jag har varit på såg ut för länge sedan.