Friday, March 09, 2007

Jag antar den väl då.

.
.....................................Mormor och jag i Hudik, jul -06.
Utmaningen alltså. Men jag utmanar ingen annan (vem skulle det ens vara? Alla har ju fått den)

Blivit utmanad av Annah, Gabba och Anki.

REGLER:Varje spelare skriver sex underliga/egendomliga saker om sig själv.

(1) När vi hälsar på mormor (som jag också bott hos) hälsar hon alltid med två kindpussar. När vi går därifrån ger hon en kindpuss. Jag trodde alltid att alla mormödrar gjorde så, tills jag märkte att det inte är särskilt svenskt. Man pussar inte folk på kinden, såvida man inte hänger med invandrarkidsen från förorten.

När man är hos mormor hittar man alltid en kaffe"panna" på arbetsbänken fylld med kallt kaffe från morgonen eller dagen innan. Hon gör alltid för mycket för att värma upp senare och dricka. (2) Jag gör numera samma sak. Jag älskar att värma upp en kopp i micron lite senare, det är ungefär som att vattnet i kaffet stått och dragit i sig smaken. Om det blir kvar tar jag resten morgonen efter. Men efter ett dygn slängs det.
.
Mormor är alltid glad och vill diskutera politik, om manssamhället vi lever i och hur det var att vara nämndeman i Svea Hovrätt. Hon berättar om hur de nästan blev kidnappade i Colombia, och om hur hon satt i vakttorn med gevär under andra världskriget. (3) Sedan Totta dog på nittiotalet, är mormor nog min idol. Vilket iofs inte är underligt med tanke på hur cool hon är, men ändå.

Av mormors alla syskon var det bara hon som fick bruna ögon. Och alla hennes tre barn fick blå. DET är underligt, eftersom chansen var minst 50% att de skulle få bruna. (4) Sedan jag var liten har jag också velat ha bruna ögon, och så länge jag kan minnas velat vara sydamerikanska. Det är nog därför jag dras så mycket till denna underbara kontinent. Jag började med spanska i ettan (när jag var ungefär 6 år) och hela högstadiet och gymnasiet var jag mest frustrerad för att jag inte pratade flytande. Det gör jag nu, mer eller mindre.

Mormor börjar bli gammal, sitter mest och byter ämnen hejvilt när hon pratar, hörapparaterna börjar bli lite dåliga, men hon är glad ändå. Hon ringer alltid och frågar om Alfapetkvällar. När vi har Alfapetkväll måste ordboken ligga framme, vi dricker mineralvatten och äter Marabou-choklad. Och det finns ingen tidsgräns på tänkandet. (5) Jag föredrar en Alfapetkväll med mormor framför en utekväll på krogen.

När mormor tar siesta eller ska sova för natten "stänger hon av sina öron" och hör ingenting. Själv är jag extremt känslig för ljud. (6) Min största drog är Öronproppar. Jag kan inte leva utan öronproppar. Ska jag sova borta och har glömt dem får jag panik, letar överallt, skulle kunna åka tillbaka in till det jouröppna apoteket i stan bara för att köpa några. Hemma har jag alltid ett förråd, några i örngottet, några i medicinpåsen, några i neccesären á lá nödproppar. Jag måste också få stänga av mina öron.

6 comments:

Jenny said...

Oj, vad jag gillade det här inlägget (som jag inte borde läsa, för jag borde skriva om kapacitetsmetoder och uträkningar) och din mormor! Du måste ju bara skriva mer om henne!

annaluna said...

Jenny; tack!! Det kanska kommer en till story om henne senare..

Hanna B said...

Roligt att läsa, ni var jättesöta på fotot!

Gabba said...

Verkligen kul att du antog utmaningen, det här var riktigt intressant faktiskt! Din mormor är nog din "signifikante andre" som vi pratar om på socialpsykologin just nu om... :) PUSS

anki said...

Kul att du antog utmaningen ja, så kul att läsa! Och jag är helt impad av hur du skriver!

egoegon said...

din mormor har alltid verkat cool ja :) jag blir aldrig utmanad, haha!